Fantasi:
- 1. i abstr. mening (der det
kommer an på en psykologisk term l. definition):
imagines concipiendi facultas l. vis efter
Qu. VIII. 3. 64); – cogitatio
(reproducerande l. fritt skapande föreställningsförmåga);
animus, mens, ingenium (själen sjelf i
denna verksamhet); – dessa fyra sist nämnda ord
kunna, ss. i sig sjelfva mera omfattande än
fantasi, endast brukas, der verbet eller
sammanhanget öfver hufvud lemnar den närmare
bestämningen, t. ex. – neque oculis neque
ullo sensu percipi potest, cogitatione
tantum et mente complectimur (C. Orat. §
8); in artificis mente insidebat species
pulchritudinis eximia, för hans f.
sväfvade ett ideal af skönhet; perfectae
eloquentiae speciem animo videmus, effigiem
auribus quaerimus (ibdm § 9); – skapande f.
inveniendi l. in inveniendo, in fingendo
copia (et ubertas); fecunditas (C. de Or.
II. § 88, der ordet visserligen har en
vidsträcktare betydelse); liflig f. (cogitandi,
imagines concipiendi, fingendi l. i allm.)
ingenii celeritas (hvilket äfven, ss. Brut. §
53, kan betyda i allm. godt hufvud,
fyndighet); hafva en liflig f. imagines rerum
absentium ita repraesentantur animo, ut
eas – praesentes habere videatur, Qu. VI.
2. 29; rik, yppig f. summa ingenii l.
cogitationis copia, ubertas, luxuria (jfr
Seyffert Pal. Cicer. p. 181); en tygellös,
utsväfvande, vild f. (vasta, nimia) inveniendi,
fingendi licentia, lascivia; hafva f.
cogitandi (imagines concipiendi) celeritate l.
facilitate excellere; sakna f. ab
imaginibus rerum concipiendis omnino abesse
(Qu. VIII. 3. 64); vara produkt af f-n
cogitatione fictum esse; produkter af en vild,
sjuklig f. vanae species velut aegri
somnia (Hor.); gifva näring åt f-n ingenii l.
cogitandi celeritatem alere.
- 2. mera
konkret:
- a. fantiserande: feberfantasier
deliria alienatae mentis; aegri somnia (Hor.
A. P.); error perturbatae mentis.
- b. =
fantasifoster: vana species; vana opinio;
somnium; (me ludit vana imago, Hor.
Od. III. 27. 40).
|
|
|
|
Kommentera