En, Ett:
- 1. räkneord (med tonvigt): unus
(en, blott en; med ett hugg, sammanföra till
ett, behandla under ett uno ictu; in unum
conferre, unā tractare; deremot: ett år
derefter, sörja ngn ett år anno post, annum
lugere, der en är obest. artikel, se 3); i plur.
uni vid plur. tantum, t. ex. una castra;
i negativa satser och i kondicionala m. fl.
bisatser af tviflande innehåll quisquam, ullus
(icke en äfven non unus, nemo): så länge
en finnes – quamdiu quisquam erit, qui te
defendere audeat, vives; en åt gången, en
och en, en hvar, en på hvarje singuli (via
angusta, qua vix singuli carri
ducerentur – en i rad; singulis singula vestimenta
data sunt); en och densamme unus et idem;
idem; en gång semel; en och annan, en
eller annan (= en l. två, ett par, åtskillige)
unus et alter, unus alterve; en och annan
gång nonnunquam; en till alter, unus (han
gaf honom en penning till alterum dedit
numum, tertium o. s. v. allt efter det
antal, som uppkommer genom tillägget; är detta
obestämdt, heter det addidit numum l. unum
numum).
- 2. obestämdt pronomen:
- a. i
stark form:
- α. ensamt: en = någon: aliquis,
quis (i synn. i hvardagsspråket, i kasus obl.,
svarande till nominativen man, i hvilket fall
äfven tu, tuus kan motsvara en, ens:
quidquid ab animo tuo agitur, id agitur a te
– af en sjelf –; tibi accidit, quod ex
proximis alicui l. cuipiam accidit); ss. korrelat
till relativum kan en ofta utelemnas: här
finnes en, som säger est, qui dicat.
- β. en
eller annan (vid uttrycklig affirmation af
sakens verklighet, under det subjekt, objekt, sätt
o. s. v. lemnas obestämdt, jfr en och annan
under 1): semper, ubi quidque esset, aliquo
modo perscrutabantur; nemo erat, quin
aliquid daret.
- γ. en – en annan: alius –
alius; aliud dicere, aliud sentire; äfven
hic – hic, hic – ille: jfr Hor. Od. I. 1.
- b. i svag form: ene, ena med l. utan bestämd
artikel:
- α. unus, svarande till ett alter;
alter med l. utan ett följande alter; hic – ille:
duas cernebat vias, unam virtutis,
alteram voluptatis (C. de Off. I. § 118); halt
på ene foten claudus altero pede;
pulcritudinis duo genera sunt, quorum in
altero venustas est, in altero dignitas;
liggande slagne den ene i den andres blod
alterum in alterius mactatos sanguine
(cernam).
- β. i uttryck för olikhet: alius,
alius i koordinerad ställning: alius fecit,
alius plectitur; hic adest, ille fugit; –
i subordinerad ställning: alius alium den ene
en, den andre en annan: nati sunt homines,
ut alii aliis (i. e. a hjelper b, b hjelper c
o. s. v., icke a och b hvarandra, hvilket hade
hetat alter alteri) prodesse possent; alius
alio abeunt den ene åt ett håll, den andre
åt ett annat; den ene efter den andre alius
post alium, alius ex alio.
- 3. obestämd
artikel; öfversättes ej i latinet.
|
|
|