Der, adv.:
- a. (motsvarande det personala
och determinativa is, den) ibi (der = på det
stället); eā (= på den vägen, der fram); inde
(= på den sidan – hinc militum, inde
locorum asperitas); ett tonlöst der lemnas
ofta i latin oöfversatt, t. ex. jag stod der och
väntade i tre timmar astabam tres horas
exspectans; der kan du gå och beklaga dig
i nunc et querere.
- b. (demonstrativt):
istic (istac, istinc), påpekande en punkt ss.
närvarande; illic (illac, illinc) der borta
mots. till hic (et hic et illic); här och der,
der och hvar passim; se der är, kommer han
en ille l. illum (ellum); se der orsaken en
causam (C.); se der hafva vi Crispinus igen
ecce iterum Crispinus (Juv.).