Del:
- I. del af ngt: i allm.: pars; –
membrum (= lem af ett organiskt l. systematiskt
helt: m. philosophiae, domus); d. af en
bok, ett literärt arbete: pars; volumen;
locus = afdelning, stycke af ett system, en
framställning (omnes philosophiae locos
tractatos habere, C.); – d. af ngt, bestämdt af
ett ordningsadjektiv (öfverste, förste o. dyl.)
återgifves vanligen med ett adjektiv ss.
attribut till det ord, som i svenskan står i
partitivt förhållande, t. ex. summus, infimus
mons öfverste, nederste d-n af berget; i siste
d-n af boken in extremo libro; dock äfven:
pars interior aedium l. domūs (mera
sällan interiora domus, L.; ab ejus summo,
Cs. b. G. VI. 26); en stor d., en god d.
magna, bona pars; en liten d. (af en
storhet) particula; af ett antal pauci; störste
d-n major (då man tänker sig blott två
delar), maxima pars; till en d. ex parte; till
en stor d., till större, störste d-n magnam,
maximam partem; magna parte, magna
ex parte; en d. –, en annan d. pars – pars;
till en d. – till en annan d. partim –
partim; välja den bäste d-n meliora eligere;
för ingen d. nullo modo; för all d. (i
försäkringar, böner): quaeso: kom för all d. noli
abesse, precor.
- II. i vissa uttryck är
del blott = någre, en mängd o. d.: en d.
menniskor, en d. bildstoder nonnulli homines;
aliquantum signorum; en hel d. = ganska
månge, ganska mycket: plurimi; plurimum
(plurimi cives; plurimum argenti).
- III.
ngns del = lott, andel: pars; pars rata;
portio; dela i lika d-r in aequas partes
(aequis partibus), aequaliter distribuere,
dividere; för min d., för din o. s. v. del
(der uttrycket bibehåller sin ursprungliga
betydelse) pro mea, tua parte; pro virili (h.
e. personlige) parte; – der uttrycket för min
d. o. s. v. blott är = hvad mig angår,
återgifves det med quidem l. blott derigenom
att det ord, som det bestämmer, får en
framstående plats i perioden, t. ex. jag för min
d. föraktar dem ej, men alla de lärdaste göra
det equidem non contemno, sed
doctissimus quisque despicit (C.); ngt blifver
ngn till d. alqd contingit, obtingit, cedit
alicui.
- IV. taga, få, gifva, hafva d. af
l. i ngt:
- 1. i l. af saker, som egas: partem
habere, in partem venire, participem esse,
fieri (hafva, få del) alicujus rei, t. ex.
praedae; communicare rem cum alqo (gifva
d. i ngt).
- 2. af en underrättelse, en
nyhet: communicare alqd cum alqo,
certiorem facere alqm de re, alicujus rei
(gifva d. af ngt); nuntiare alicui alqd;
conferre alqd cum alqo (id.); få d. af ngt
comperire alqd; certiorem fieri de re,
rei.
- 3. taga, hafva d. (verksam d.) i ett
företag, ett göromål: participem, socium,
affinem esse alicujus rei; interesse
(sermoni; rebus publicis et privatis);
partiri, communicare (curas, officia);
attingere alqd; icke taga d. i ngt abstinere alqa
re; non immisceri (certaminibus);
expertem esse alicujus rei; – hafva d. i ett brott
culpae alicujus, sceleri affinem esse.
- 4. med hjertat taga d. i ngt: moveri alqa
re; angi, dolere incommodis, gaudere,
laetari bonis, commodis alicujus; dolere
vicem alicujus (taga d. i ngns öde); dolere
dolore alicujus (Vg.); communes ducere
res et secundas et adversas (omnem
fortunam) alicujus; taga en liflig d. i allt hvad
som rörer ens medmenniskor nihil humani
a se alienum putare.
|
|
|