Ändamål: finis (domus finis est usus, ad quem accommodanda est descriptio aedificii, C. de Off. I. 138; de Or. II. 145; för öfrigt är ordet i denna användning ej vanligt); id quod sequitur, sibi proposuit aliquis; consilium, ratio [eg. = afsigt i. e. den subjektiva motsvarigheten till ”ändamål” – meae orationis tres sunt r-nes (beräkningar, afsigter), una concitandorum hominum, altera docendorum, tertia conciliandorum, l. c. 128]; uppställa såsom sitt ä. sibi proponere alqd, sequi, spectare alqd; vinna sitt ä. id, quod vult l. sequitur, consequi, assequi; tjena, befordra ett ä., motsvara sitt ä. ad alqam rem efficiendam, consequendam aptum, accommodatum esse; godt ä. bona res; bonum consilium (Afsigt).