Vänta:
- 1. med personligt subjekt:
- a.
absolut l. tills. med tidssats (v. till dess):
exspectare; manere; opperiri; praestolari;
v. litet, v. då exspecta paulum; mane
(dum); han kan ej v. morae impatiens est;
operae non est –; v. vid porten mane,
praestolare, exspecta ad portam; v. till
dess jag kommer exspecta, dum veniam;
v. otåligt anxie, sollicite exspectare;
exspectando l. exspectatione angi, torqueri
(C.).
- b. v. ngn, på ngn: exspectare
alqm; manere alqm (extremo te sole
domi, Torquate, manebo, Hor.); praestolari
alicui (C.), alqm (Ter.); opperiri alqm;
v. icke på mig noli me exspectare; v. ngn
hjelpare, räddare conservatorem
exspectare; v. på ngn med ngt alqd paratum
habere ad adventum alicujus; suspendere,
differre ad alicujus adventum; låta v. på
sig diutius exspectari; cunctari.
- c. v.
ngt, på ngt; v. sig ngt, v. ngt af ngn; v.
att ngt skall ske: exspectare (belli
eventum; nisi forte exspectatis, ut singula
refutem – att jag skall vederlägga;
exspectes eadem a summo minimoque poēta,
Juv.); sperare alqd, fore alqd (mercedem
rerum gestarum; venturum alqm);
metuere, timere alqd, ne fiat alqd; det var
mera än jag v-t spem superat; spe
melius est (Hor.); det hade jag ej v-t non
putaram; jfr Väntan, Förväntan.
- 2. med
sakligt subjekt: manere (manet periculum
alqm, L.); (exspectare, Hor.); alicui
imminere, instare; döden v-r oss alla mors
omnibus imminet, certa est (debemur
morti omnes; omnibus moriendum est).
|
|
|