Ungdom:
- 1. i abstr. men.: adolescentia
(= ungdomstid, ynglingaår); juventus
(ungdomstid och ungdomskraft – eae res, quae
juventute geruntur et viribus, C. de Sen.
§ 15); iniens aetas; florens, integra,
viridis aetas; i u-n prima, ineunte aetate;
ineunte adolescentia (i början af u-n, C.
de Off. I. 117); i min u. me adolescente
l. i satser, der ”jag” förekommer i
appositionsställning till detta, adolescens, -tis o. s. v.
(philosophiae multum adolescens discendi
causa temporis tribui, l. c. II. 4); allt från
u-n a prima aetate; ab adolescentia (C.
de Sen. § 74); förlåta ngn ngt för hans u-s
skull adolescentiae alicujus veniam dare,
ignoscere; u. och visdom följas ej åt
adolescentiae non comitatur sapientia;
temeritas est florentis aetatis (prudentia
senescentis, l. c. 20; ineunte
adolescentia maxima est imbecillitas consilii, C.
de Off. I. § 118; rara est in adolescente
prudentia); i blomman af u-n in ipso flore
aetatis; u-n är lifvets vår ver
adolescentiam significat; a. tanquam ver aetatis
est; njuta sin u. flore aetatis frui.
- 2. =
de unge: adolescentes; juvenes; juventus;
u-n skall visa ålderdomen aktning
adolescentis est majores natu revereri; tanklös,
lättsinnig u. stulti, petulantes, protervi
adolescentes; u-ns fel vitia juventutis.
|
|
|