Tala:
- I. med afseende på sjelfva sättet l.
förmågan att muntligen t., öfver hufvud l.
ett visst språk: loqui; (fari – i. e. vocem
significabilem ore mittere, Varr.); kunna
t. loqui posse; (reddere qui voces jam
scit puer, Hor.); icke kunna t. orationis
expertem esse (ej hafva språkets gåfva);
loqui non posse l. nescire; icke kunna t.
för fruktan prae timore loqui non posse,
obmutescere; t. högt, lågt clara,
summissa voce loqui; t. stammande balbutire; t.
genom näsan balba nare loqui; t. otydligt
obscure loqui, (literas opprimere); t. väl
bene, apte loqui, (pronuntiare); t. ut
eloqui; t. latin, grekiska latine, graece loqui;
kunna tala latin latine (loqui) scire; få,
tvinga ngn att t. vocem exprimere,
extundere alicui; barn som ej kan t. (puer)
infans; t. rent plane loqui (C. de Or. I. §
260); om djuren kunde t. – si bestiae loqui
possent.
- II. i allm. = yttra, i ord
meddela sig med ngn:
- 1. absolut: loqui, med afs.
på innehåll och ton, men i prosa blott med
ack.-obj. af neutrala adjektiv och pronomina);
verba facere; dicere (särskildt med afs. på
stil och tankens logiska uttryck, jfr expln;
stundom om det offentliga talandet – att hålla
tal – i motsats till vetenskaplig framställning,
jfr C. de Off. I. § 3 illud forense
dicendi et hoc quietum disputandi genus);
disserere, disputare (utveckla sina tankar
om ngt – i synnerhet det senare verbet om
vetenskaplig framställning i tal och skrift);
agere (= underhandla, uppgöra ngt med ngn);
bättre tiga än illa t. melius est tacere quam
male loqui; förmåga, konst, talang att t.
dicendi facultas, ars, vis; rätt att t.
potestas (jus) dicendi, (cum populo agendi
= inför folket föredraga, bringa till
diskussion och omröstning); t. väl, kraftigt, med
insigt bene, graviter, scienter, perite
dicere; bra taladt bene, prudenter!; du t-r
väl (= klokt) prudenter loqueris; t. fritt
libere loqui; t. djerft, sturskt, audacius,
ferociter loqui; t. mycket multa loqui; tala!
dic age! loquere; jag måste t. enimvero
non possum facere, quin dicam l. loquar;
tacere non possum; låta ngn t. sinere
alqm loqui; non interpellare sermonem
alicujus; låt mig t. sine me dicere; noli
me interpellare; t. annorlunda än man
tänker aliud sentire, aliud dicere.
- 2.
med prepositioner:
- a. t. emot ngn l. ngt:
dicere contra alqm l. alqd; (alicui contra
dicere); t. emot ett lagförslag legem
dissuadere.
- b. t. för:
- α. ngt: commendare,
suadere alqd; defendere; urgere (yrka)
alqd (jus Crassus urgebat, aequitatem
Antonius); t. för sin vara merces venditare,
laudare; t. för skålen vinum laudare; ad
bibendum adhortari.
- β. t. för ngn:
dicere pro alqo (å ngns vägnar l. till
förmon för ngn); commendare (anbefalla),
defendere (försvara) alqm; causam alicujus
agere, verba facere pro alqo (uppträda
ss. ngns advokat vid domstol); pro alqo
laborare, niti (= lägga sig ut för ngn).
- c. t. i ett ämne: dicere, disputare,
disserere de alqa re, arte.
- d. t. inför ngn:
coram (populo), ad (populum) dicere;
agere cum populo (om föredraganden).
- e. t. med:
- α. ngn: loqui, colloqui,
sermonem habere, conferre (= språka) cum
alqo; disputare cum alqo, inter se (de
artium studiis atque doctrina, C. de Off.
I. 135); få t. med ngn copiam alicujus,
cum alqo colloquendi nancisci; begära att
få t. med ngn aditum (alicujus, ad alqm)
petere (nemo adhuc me convenire voluit,
cui fuerim occupatus, C.); t. med ngn, att
han skall göra l. icke göra ngt cum alqo
agere l. loqui (C. de Off. I. 33) ut; låta (ngn)
t. med sig aditum petenti dare; facilem
se praebere.
- β. t. med (i instrumental l.
modal mening): med hög, förstäld röst
clara, ficta voce loqui; med sakkännedom
perite, scienter dicere; med fräckhet, slughet
proterve, callide o. s. v.; t. med riset,
käppen verberibus, baculo minari,
monere (T.) alqm.
- f. t. om:
- α. med tonvigt
på om = yppa: enuntiare; eloqui; efferre;
aperire.
- β. med tonvigt på verb l. objekt:
dicere alqd, alqm (nämna), de re (öfver,
angående ngt); commemorare, mentionem
facere = anföra, omtala; komma, börja att
t. om ngt in mentionem rei incidere;
(mentio alicujus rei orta, injecta est); t.
illa om ngn male dicere alicui; t. väl –
laudare alqm; jag t-r ej om honom non
illum dico; jag t-r ej om Cato ss. talare,
fältherre o. s. v. omitto imperatorem,
oratorem – (C. Brut.); för att ej t. om allt
annat, han gjort – ut omittam l. praeteream
cetera, quae multa fecit; för att ej t. om
det allmänna, menskliga samfundet ne dicam
de – l. ut ab infinita humani generis
societate discedatur (C.); låtom oss nu t. om
detta hoc agamus hoc tempore; låtom oss
t. om ngt annat alio sermonem
transferamus (C.); derom vore mycket att t. multa
de ea re dicere possum l. dici possunt;
låtom oss ej t. om politiken de republica
silentium sit; det är intet att t. om nihil
est; res non digna est commemoratione
l. de qua verba faciamus; man t-r mycket,
allmänt derom res in omnium ore est;
man talar om att – fama est; ferunt.
- g. t. till ngn: loqui alicui; alloqui alqm;
appellare alqm; t. till folket ad populum
dicere; cum populo agere; ingen har
talat honom till nemo eum appellavit
(objurgavit, reprehendit); t. till punkt l. slut
orationem (quam exorsus est) pertexere,
persequi.
- h. t. ut:
- α. = uttala: efferre,
appellare (literas).
- β. = t. till slut:
eloqui; omnia, quae vult l. habet,
effundere.
- i. t. öfver:
- α. ngt: de re (loqui),
dicere, disputare.
- β. t. öfver sig:
imprudentem dicere alqd; verbum temere,
imprudenti excidit alicui.
- III. om
sakligt subjekt: ngns ögon tala (arguti) oculi,
quomodo simus affecti animis, loquuntur
(C. de Legg. I. § 27); hans hela lif t-r om
oegennytta och oförvitlighet omnis ejus vita
abstinentiae et integritatis specimen est;
detta t-r för mig, för min uppfattning hoc
totum est a me; mycket t-r för honom multa
sunt, quae eum, ejus causam commendare
videantur; mycket t-r för att det så
förhåller sig multa sunt, quae ita esse
declarare l. testimonio esse videantur; mycket
t-r för krig multa sunt, quae bellum
suadeant; saken t-r, t-r för sig sjelf res ipsa
loquitur, clamat; non eget res
argumentatione, patrocinio.
|
|
|