Stark:
- I. i rent mekanisk mening (s. att
bära, hålla, att slita på): firmus; solidus;
stabilis; s-t tyg firmus pannus; s-t timmer
firma, bona materies; s. grund solidum
fundamentum; s. byggnad aedificium
firmum, stabile.
- II. om lefvande varelser
och deras lemmar, sinnen, förmögenheter m.
m.:
- 1. i kroppslig mening: firmus;
robustus; valens (så väl muskelstark som = frisk,
sund); validus (se Lat. Lex.); s. kropp
firmum, robustum corpus; s. helsa firma,
bona (constans) valetudo; s. karl vir
robustus (IV robustos filios Appius regebat
senex et caecus, C. de Sen. 37), valens
(lictor); s-t djur valens bestia (C.); vara
s. viribus valere (minus habeo virium
quam vestrum utervis. Ne vos quidem
T. Pontii vires habetis – ären så starke
som –, C. l. c.), bene valere (hafva s.
helsa); blifva s. vires colligere, viribus
augeri; convalescere; vara s. till att löpa,
brottas velocitate ad cursum, viribus ad
luctandum valere; s. i armarne lacertis
valens, firmus; s. röst, bröst vox magna,
bona latera (l. c. 14); starka ögon boni,
acres oculi.
- 2. i andlig mening: firmus
(fast, säker); fortis (energisk); robustus; qui
multum valet, potest; s. själ fortis
animus, robustus animus (C. de Off. I. 66,
67); s. karakter magna constantia; animus
constans, firmus; s. ande ingens spiritus;
(magnum ingenium); s-t minne acris
memoria (C. de Or. II. 357); s. att trotsa hatet
fortis ad contemnendam invidiam; s.
drinkare vini capacissimus; s. latinare latinae
linguae peritissimus; latinis literis
perfectus; s. kritiker vir severi l. acris
judicii; existimator acer et diligens; s. i
historien rerum cognitione excellens; (rerum
gestarum auctor bonus et religiosus, C.);
s. hushållare parcus; ad rem attentus; in
re familiari tuenda diligens; pater
familias diligens; s. sida se 3.
- 3. i yttre
mening, syn. med mäktig, inflytelserik: potens;
gravis; s. genom börd, rikedom, anseende
genere, divitiis potens, multum valens; s.
medtäflare aemulus potens, gravis; s.
motståndare gravis (fortis) adversarius (C. de
Or. III. § 4); s. i rytteri equitatu valens;
detta är hans s-a sida hac re plurimum
valet.
- III. om menskliga föreningar,
inrättningar m. m.: firmus; (multum) potens;
(magnus; numerosus); s-t samhälle, folk
civitas firma (C. de Am. 23), populus
totius Galliae firmissimus ac potentissimus
(Cs.); civitas opibus valens (L. XXI. 1);
s. här, trupp magnus exercitus, magna
manus; en tusen man s. här exercitus
mille hominum; s. besättning firmum, satis
validum praesidium; s. klass (skolklass)
numerosa classis (Juv.); s. fästning
castellum munitum, munitissimum.
- IV. i
allm. = kraftig, häftig (intensiv), om
konkreta och abstracta subjekt: fortis; vehemens
(häftig); gravis (vigtig, betydande); acer
(liflig); magnus; s. storm, blåst magna,
vehemens, turbulenta tempestas (C. de Or.
I. 2); magnus ventus; s-t snöfall multae
nivis casus; magnae nives; s. köld acre,
vehemens frigus; (magna frigora); s. mat
cibus almus (gravis, durus hårdsmält); s.
dryck potio acris, calida, fervida; s. ström
magna vis fluctuum, undarum; flumen
rapidum, incitatum, violentum; göra,
röna s-t motstånd fortiter resistere; fortiter,
vehementer resistitur alicui; s. misstanke
magna (C. de Or. II. 268), non levis l.
vana suspicio; s-t hopp magna, certa spes;
s. fördom inveterata et magna opinio
(tantum valuit error, C.); s. öfvertygelse firma
animi inductio; firma ac stabilis ratio (C.
de Off. I. 67); s-t bevis firmum, idoneum,
grave, magnum argumentum; s-a skäl
graves, idoneae, magnae causae, rationes;
hafva s-a meriter (optime meritum esse);
magnis rebus niti ad honorem
assequendum; hafva s-a rekommendationer magnis
rebus commendari; (multum valere
gratiā); s-a farhågor magni metus l. timores;
göra s-t intryck vehementer, acriter,
graviter commovere, excitare, percutere
animum (C. de Or. II. 357 ff.; jfr Hor. A.
P. segnius irritant animos demissa per
aures et cet.); s-a uttryck gravia, magna,
severa verba; verborum gravitas; quasi
altius exaggerata oratio (C.); fulmina,
pondera quaedam verborum; (tragoediae, C.
de Or. I. 219; verborum facibus uti, id.
II. 205; qua objurgatione, aut quo potius
convicio – huru skall jag finna nog s-a
uttryck?, C. de Off. III. 83); det var s-t hoc
vero magnum (est); magnum, magna
narras.
|
|
|