Skola, f.:

  1. 1. = undervisningsanstalt:
    1. a. i eg. uttryck: ludus, vanl. skola i lägre mening: ludus literarius, literatoris = barnskola, s. för de allra första elementen af literär bildning (läsa, skrifva, räkna); ludus gladiatorius = gladiatorsskola (jfr Hor. Ep. I. 1. 3); l. fidicinus (harpspelareskola); sällan brukas ordet om högre undervisningsanstalter (för fri bildning, liberalis doctrina), ss. om retorsskolan C. de Or. II. § 100, Isocratis quasi l. III. 35; – schola = humanistisk bildningsanstalt (bonarum, ingenuarum, liberalium artium), för ynglingar och män; enkannerligen en grammatikers, retors, filosofs s. (C. de Or. II. § 28); ordet motsvarar således både lärd skola och högskola, akademi; hvarken academia l. gymnasium l. lyceum äro ss. nomina appellativa klassiska uttryck); (disciplina = undervisning, skolundervisning; se exemplen nedanför); lärd s. schola bonarum artium; privat, offentlig s. schola privata, publica; öppna en s. ludum (scholam) aperire (C.); doctrinam (rerum honestarum, bonarum artium) profiteri (jfr C. de Off. I. 151); hålla s. pueros docere; sätta i s. hos ngn alicui in disciplinam tradere puerum; gå i s. in ludum ire, itare; in schola alqa, ab alqo erudiri, institui; alqo magistro, praeceptore uti; alicui praeceptori operam dare; många besöka hans s. multi ad eum in disciplinam conveniunt; besöka offentlig s. a publicis doctoribus institui (frequentiae scholarum et publicis praeceptoribus tradere pueros – sätta i offentlig s., i motsats till: intra privatos parietes discentes continere, Qu.); ännu gå i s. puerili disciplina etiamnunc institui; gå ur s-n, lemna s-n ludum l. scholam relinquere, scholam egredi (Qu.); för tidigt löpa ur s-n ante tempus ludum relinquere.
    2. b. i oeg. uttryck: lifvets s. vitae tanquam schola, disciplina; utbildad icke i ngn lärares, utan i lifvets s. non doctoris alicujus doctrina, sed rerum usu politus l. perfectus; non doctus, sed (quod majus est) expertus (C.); forum har varit min s. mihi forum disciplina fuit (C. de Or. III. 74); han har genomgått en hård s. duris rebus spectatus l. probatus est; sqvallra ur s-n commissa enuntiare; taga sin Matts ur s-n ab incepto desistere l. absistere.
  2. 2. = teori, i motsats till praxis, det praktiska lifvet: schola: studera för s-n och icke för lifvet scholae, non vitae discere; en s-ns man homo e l. de schola (C. de Or. II. 28); detta luktar af s. haec puerilem quandam doctrinam redolent; hafva god s. bonā disciplinā institutum esse; doctrinā l. arte perfectum l. perpolitum esse; (legitime studuisse, T. Dial.); sakna s. totius rationis ignarum esse (C. de Or. I. cap. 2).
  3. 3. = rigtning, parti, de som sluta sig till en lärare l. en lära: schola; secta; qui sunt ab alqo; qui sectam alicujus sequuntur; för öfrigt mest medels possessiva adjektiv, t. ex. Epicuri skola Epicurei; qui sunt ab Epicuro (jfr C. de Or. III. 116); qui Epicuri sectam sequuntur; stoiska s-an, Platos s., peripatetiska s-n Stoici, Platonici, Peripatetici (l. c. I. cap. 1); – gamla s-n i talarekonsten, poesien, estetiken antiqui oratores, poētae, critici; en man af gamla s-n homo antiquus, (antiquae severitatis).
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!