Någon:

  1. 1. i allm.: quis, blott i tonanslutning till föregående ord, aldrig i början af period eller sats, nästan endast i bisats, vanl. omedelbart efter konjunktion l. pronomen relativum: si quis, ne quis, num quis, qui quid o. dyl.; – aliquis (i allm. någon i positiv mening, ngt verkligt l. såsom verkligt antaget; ofta ss. betonadt uttryckande en motsats till en qvalitativ l. qvantitativ bestämdhet, sålunda öfver hufvud någon, ändå någon, någon åtminstone, blott någon, i motsats till den eller den, mången, alla o. s. v.: necesse est aliquid – något, det vare då hvilket som helst – extremum esse; totum aut aliqua ex parte; est istud aliquid, sed non sunt in isto omnia; så äfven i vilkorssatser och bisatser i allm.: si semel aliquid (blott någon ting) falsi pro vero probatum sit, sublatum esse omne judicium veri et falsi putat (C. de Fin. I. § 22); nemo est omnino negligendus, in quo aliqua significatio (dock något, åtminstone något) virtutis appareat, C.); i direkt l. indirekt nekande satser brukas ock aliquid, om de äro partikulära (i. e. der icke negationen tillsammans med någon är = ingen, d. v. s. universel negation): nolite, quasi dubium sit aliquid – der vore något tvifvelaktigt –, argumenta requirere; särskildt inträffar detta efter två negationer: nullus dies intercessit, quin aliquid pingeret (jfr Lat. Lex. quis, aliquis); – quisquam, ullus:
    1. a. i bisatser af jakande innehåll = någon enda, en enda: cuivis accidere poterit, quod cuiquam potest (Sen.); si quidquamaspexerat, abstinere non poterat, C. Verr. IV. 48; quamdiu quisquam erit, qui te salvum cupiat, vives (C.).
    2. b. i direkt l. indirekt nekande satser af universel betydelse: nego quidquam male gestum esse; hunc praetorem quisquam putabit a Siculorum argento manus abstinere potuisse? (frågan är enligt Ciceros mening liktydig med negation); dock brukas efter ne samt i frågor öfver hufvud med negativ betydelse, hvilka inledas med num, (ec-), blott quis, när ej större eftertryck hvilar på pronomen: providit, ne quid tale posthac fieret; (C. in Verr. IV. 25); deremot efter an i dylika frågor quidquam (an quidquam superbius esse, quam ludificari sic omne nomen latinum?); – quispiam i hypotetiska l. relativa bisatser samt i potentiala hufvudsatser (fortasse dixerit q.), närmast = aliquis, jfr Lat. Lex.; – quidam = någon viss (får aldrig brukas, utom der man menar en bestämd person l. sak, som man blott ej kan l. ej vill nämna l. närmare beskrifva: quibusdam, et iis quidem non admodum indoctis, totum hoc displicet philosophari. Quidam non tam id reprehendunt, si remissius agatur; – postremo aliquos futuros suspicor, qui me ad alias literas vocent (C. de Fin. I. § 1; af moderna latinskrifvare brukas ordet mycket ofta oriktigt om alldeles obestämda subjekt = aliquis); – framför en relativsats i konj. kan ofta ett någon lemnas oöfversatt: difficile invenitur, qui, susceptis laboribus, non gloriam mercedem desideret, C.; äfven eljes, t. ex. ad tempus till någon tid; i satser af distributiv betydelse l. som handla om upprepade fall, kan någon återgifvas med quisque (ut quemque viderant – så snart l. allt efter som de sågo någon – lapidibus eum incessebant; cum sibi quisque timet, quanquam est intactus, et odit; detrahere et pellem, nitidus qua quisque per ora cederet –, Hor.).
  2. 2. särskilda uttryck för särskilda genera l. numeri:
    1. a. någon annan: alius; alius aliquis (ullus); aliquis (fodere aut arare aut aliquid ejusmodi facere).
    2. b. för pluralis (jemte de under 1 anförda): nonnulli (= åtskillige, en och annan, ej få); pauci = någre få; aliquot (ungf. = nonnulli); någre – andre alii (l. quidam, pars) – alii; någre andre alii; någre gånger aliquoties, saepius.
    3. c. något: aliquid, quidquam (se under 1); nonnihil, aliquantum (åtskilligt, icke litet); paulum (ngt litet); ngt godt aliquid, quidquam, paulum, aliquantum boni (l. bonum); taga sig ngt nyttigt för aliquid utile agere; begärlig efter ngt alicujus (o. s. v.) rei cupidus (alicujus ensamt skulle utmärka person); något (= i någon mon) bättre aliquanto l. paulo melior; ngt svår subdifficilis, difficilior; något så när lika prope similes.
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!