Nu:

  1. 1. om närvarande tid: nunc; nu mera, redan nu jam; nunc jam, jam nunc [redan (nu), Hor. Carm. II. 1. 9]; just nu, i detta nu hoc ipso tempore; (dum loquimur); i ett nu temporis puncto l. momento; nu strax jam; jam jamque; nu för tiden his temporibus; hac l. nostra aetate; hoc ipso tempore (C. de Or. II. § 21); (hodie, hodieque = ännu i dag, C., L.); än nu etiam nunc (adhuc, T.); icke ännu non jam; nondum; tills nu adhuc (id a. semper tacui et tacendum putavi, C.); nu först (= icke förr, än nu) nunc demum (l. denique); nu först (= nu för förste gången) nunc primum; nu ändtligen l. omsider tandem; hvad nu? quid est? (q. e., Cotta? quid tacetis?, C. de Or. I. 160); quid hoc negoti est (Pt.); quid ais?; nu och framdeles nunc et olim; från nu inde ab hoc tempore; nu som mest l. bäst nunc cum maxime (C. pro Cl. § 12; de Sen. § 38; Caesari civitas paret c. m. mortuo, de Off. II. § 23).
  2. 2. nu – nu = än – än (om alla tider): nuncnunc (n. athletarum studiis, nunc arsit equorum, Hor.); modomodo.
  3. 3. öfvergångs- l. konsekutiv partikel:
    1. a. i allm. = under nu l. då varande omständigheter, i förevarande fall o. dyl.: nunc; jam [si tu, Crasse, tunc dixisses, omnem (accusatorum) importunitatem ex intimis sensibus evellisses: – nunc vir talis amissus est (gick för fäderneslandet förlorad, C. de Or. I. 230].
    2. b. nu, men nu, i en logisk undersats (assumptio): autem; atqui (si una continemur omnes et eadem lege naturaecerte violare alterum naturae lege prohibemur. Verum autem primum. Verum igitur extremum, C. de Off. III. § 27; possumusne scire hoc quale sit, nisi contulerimus inter nos, – quidsitbonum? Atqui haec patefactio quasi rerum opertarumdefinitio est, C. de Fin. II. 4).
    3. c. om nu: quod si; som nu, då nu: blott quum l. med tillägg af ett igitur l. medels ett relativ, t. ex. qui quum (när han nu).
    4. d. i lagstil, vid införande af ett nytt fall (kasus): ast, at (ast quando consulesnec escunt, auspicia patrum sunto – nu finnas inga konsuler, då hafve fäderne auspicia, C. de Legg. III. § 9 ff.).
    5. e. i frågor: tandem; quid tandem istuc est (hvad är nu detta för något)?
    6. f. i uppmaningar, tillrättavisningar o. dyl.: nunc (i nunc et curre per Alpes, ut pueris placeas et declamatio fias, Juv.); jam, age jam; tandem (med uttryck af otålighet); se nu! ecce; videsne –; äfven = age, age vero.
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!