I. Mål (af mäla, förmäla; t. melden):
- 1.
(utan plur.) = röst, talförmåga: vox (sonus
vocis); loquendi facultas; starkt, groft, svagt
mål vox bona l. magna (fortis), aspera l.
rauca, tenuis l. infirma; icke hafva mål i
munnen infantem, mutum esse; mista m-t
vocem (l. usum vocis) amittere (C. de Or.
II. § 91); mutum fieri; obmutescere; han
miste m-t (= blef svarslös l. mållös för
tillfället) vox eum defecit; återfå m-t vocem
l. vocis usum recipere (Croesi filius quum
infans fuisset, loqui coepit, C.); vox
redit alicui; känna ngn på m-t voce alqm l.
vocem alicujus agnoscere, cognoscere.
- 2. = sak, ärende, fråga (hvarom öfverlägges
l. dömes): causa (så väl i allm., som =
rättegångsmål); lis, controversia (=
rättegångsmål); res (= sak i allmänhet); i alla mål in
omni re; vigtigt, obetydligt mål gravis,
magna, levis, parva causa; civilt mål
privata l. civilis causa l. controversia;
brottmål publica causa; anmäla ett mål för
domaren ad praetorem deferre causam;
döma i ett mål causam judicare; dijudicare
litem; vara inblandad i ett mål causa alqa
implicatum esse; (causa pertinet ad alqm);
förlora, vinna ett mål causā cadere,
causam vincere; parterne i m-t rei; ii,
quorum causa est; föra ett mål causam dicere
pro alqo; causam alicujus l. pro alqo
agere; jfr Sak, Rättegång.
|
|
|
|
Kommentera