Begrepp:
- 1. = förmåga att begripa;
fattningsgåfva, omdömesförmåga: intelligentia
(illud non cadit in meam i-am går öfver
mitt b.; ad imperitorum i-am se
accommodare = lämpa sig efter de okunniges b.);
judicium (godt, klart b. judicium acre,
certum; svagt b. judicium, ingenium hebes,
tardum); mens (tankekraft); sensus (mera
= föreställningssätt, uppfattning); captus
(sällsynt); efter mitt b. quantum equidem
sentio, judicare l. existimare possum.
- 2. = föreställning om en sak ss. (subjektets)
tankeakt l. tankeprodukt, -objekt, kunskap:
cognitio (rei; öfversättning af κατάληψις, C.
de Fin. III. § 17, der äfven förslagsvis
nämnas comprehensio och perceptio);
notio (notiones primae, in animis insitae –
medfödda; definitio aperit n-em nostram,
quam habemus de quaque re; notio verbo
subjecta – som fästes vid ordet; notionem
informare, fingere – bilda sig; excute
intelligentiam tuam, ut videas, quae sit in
ea species, forma et notio boni viri, C.
de Off. III. § 81); intelligentia, notitia
(incohatae – ofullgångna – intelligentiae
quasi quaedam fundamenta scientiae, C.
de Leg. I. § 26, 27, 30); opinio (=
mening, fördom; falska b. falsae opiniones;
ofördelaktigt b. om en sak gravior de re o.);
alla dessa uttryck äro (utom opinio) nästan
uteslutande blott filosofiske termer; utom den
vetenskaplige stilen begagnas omskrifningar:
göra, bilda sig ett b. (föreställning) om en
sak animo informare, sibi proponere,
comprehendere alqd; intelligentiam rei,
opinionem rei comprehendere; mente,
cogitatione assequi (= kunna bilda sig ett b.
om ngt); animo, mente complecti (rei
magnitudinem, C. de Or. I. 19); cogitare
(celeritas tanta, quanta cogitari vix
possit); hafva l. göra sig ett klart, riktigt b. om
en sak rem plane, satis intelligere; quid
sit (t. ex. quantae sint difficultates),
probe, satis intelligere, percipere, sentire;
recte, vere (motsats.: perperam, non recte,
falso) sentire, existimare, judicare
(suspicari) de re; (non recte interpretari alqd;
perperam existimare de alqa re); icke
hafva ngt b. om en sak rem plane ignorare;
in re nihil sapere; qualis res sit, ne
suspicari quidem; in arte plane hospitem
et rudem esse (eam ne primoribus
quidem labris attigisse l. gustasse); hafva
ett fördelaktigt, högt, ofördelaktigt, lågt b. om
en person l. sak bene, male, secus
existimare, magnam habere opinionem de alqo,
de re; gifva ngn (sina åhörare l. läsare) ett
b. om en sak: proponere, exponere,
explicare alqd (vim rei) alicui (clare, aperte);
adumbrare (i allm., i utkast gifva ett b. om
en sak); enarrare; gifva ngn ett riktigt, ett
falskt b. om en sak quale sit alqd (revera),
docere, fallere alqm; af hans bok får man
antingen allsintet l. ett falskt b. om saken ex
illius libro qualis res sit, plane intelligi
non potest; aut nulla omnino aut falsa
(perversa) rerum cognitio percipitur
(hauritur); haec legenti perversa affertur de
re opinio; äfven: errorem (injicere)
objicere alicui; in errorem inducere alqm;
begrepp, tanke i motsats till verklighet:
decorum cogitatione magis quam re a
virtute separari potest (C.).
- 3. sakens b.
i och för sig: species, forma
(öfversättningar af gr. εἶδος, ἰδέα; species boni viri;
forma et quasi naturalis nota cujusque
rei; formam rei describere); vis, vis et
natura (= sakens innersta väsende, sådant
som det af tanken, ej af sinnena fattas;
honesti vim dividere in IV partes);
definiera ett b. vim (verbi) definire, aperire;
(haec vis illi verbo subjecta est); detta är
oförenligt med, står ej tillsammans med b-t
af en lärd man hoc non cadit in doctum
virum; allmänt b. genus (universum); det
inskränktare b-t, artb-t pars (subjecta
generi), species, forma; menniska är det
allmänna b-t, Svensk det inskränktare homo
genus est (generale, Sen.), Suecus
species (speciale).
- 4. = första b-n af en
vetenskap: elementa; prima elementa;
principia (jfr Grundbegrepp).
- 5. =
inbegrepp, kort sammanfattning af ngt: summa
(C.); summarium.
- 6. stå l. vara i b. att
göra ngt in eo est (impersonalt), ut faciat
(faciant) alqd; oftast att återgifva med fut.
perifr. akt., helst i förbindelse med jam l.
jamjam: han stod i b. att resa jamjam
profecturus erat; bin surra, när de stå i b. att
flyga ut apes murmurant, quum jamjam
sunt evolaturae.
|
|
|
|
Kommentera