Mana:
- 1. m. att göra ngt, m. till ngt:
monere, admonere, hortari; invitare,
suadere; vocare; känna sig m-d att göra ngt
animum inducere, ut faciat alqd; sibi
faciendum, elaborandum putare l. censere,
ut – (t. ex. C. de Or. II. § 8); förnuftet
m-r oss att söka förvärfva oss vänner ipsa
ratio nos monet comparare amicitias (C.);
ämnet m-de mig att – admonebat me res,
ut (interitum eloquentiae deplorarem (C.);
(jfr infectum volet esse, dolor quod
suaserit et mens, Hor.; suadentque cadentia
sidera somnos, Vg.).
- 2. m. fram:
excitare, evocare (Manes; ab inferis testes).
- 3. m. godt för ngn: commendare alqm
alicui; deprecari pro alqo (= bedja om
nåd för ngn).
- 4. m. på ngn: hortari,
exhortari alqm.
- 5. m. ut: provocare,
lacessere (ad pugnam; vanligare utmana, se
detta).
Kommentera