Kasta, v. tr.:

  1. I. absolut, i allm.: jacere (lapides, saxa, tesseras o. d.); jactare (k. hit och dit – caput, brachium); jaculari (k. med fart, slunga – telum; – umbram, Pn.); mittere (tela, tesseras).
  2. II. absolut = kasta bort: abjicere.
  3. III. med vissa objekt, som modificera verbets betydelse:
    1. a. k. ankare: ancoram jacere.
    2. b. k. boll: pilā ludere (om båda de lekande); pilam mittere (mots. accipere).
    3. c. k. lott: sortiri (om ngt alqd); sortes conjicere.
    4. d. k. sten, smuts: lapides, lutum spargere.
    5. e. k. spjut (med spjut): jaculari; telum, jaculum mittere; telum conjicere (k. i viss rigtning).
    6. f. k. skugga: umbram jacere, jaculari, dare.
    7. g. k. sitt vatten: mejere, mingere.
    8. h. k. säd: ventilare (frumenta).
    9. i. k. tärningar: jacere, mittere (jacere Venerem, caniculam – det bästa och sämsta kastet).
  4. IV. med lokaladverb l. prepositioner:
    1. 1. k. af (sig), af ngt: abjicere vestem – (af sig); dejicere; excutere (jugum – oket; equus equitem); k. träldomsoket af sig servitutem a se depellere; jfr Afkasta.
    2. 2. k. bakom sig: post tergum jacere, abjicere alqd.
    3. 3. k. bakåt: rejicere, remittere.
    4. 4. k. bort: abjicere (scutum; cogitationem rei – tanken på ngt).
    5. 5. k. ngt efter ngn: conjicere, torquere alqd in alqm aversum; alqa re petere, jaculari alqm.
    6. 6. k. ngt emot ngn: objicere alicui alqd.
    7. 7. k. fram: projicere, protendere (sträcka fram); k. fram en anmärkning, en beskyllning alqd, crimen aliquod jacere, jactare; mentionem injicere alicujus rei (jfr Framkasta).
    8. 8. k. framför: objicere.
    9. 9. k. i ngt:
      1. a. i eg. men.: jacere, conjicere (dejicere) (in mare, in aquam i vattnet, i sjön; in hydriam sortes conjicere); mittere (sortes in phimum); k. i en hög in unum locum conjicere; coacervare; k. ngt i hufvudet på ngn capiti alicujus immittere, infligere alqd.
      2. b. oeg.: in periculum, in negotia conjicere; k. i fängelse in carcerem conjicere.
    10. 10. k. in, in i: k. in genom dörren, fönstret per januam, per fenestram injicere, intro mittere; solen k-r sitt sken, sina strålar in sol lucem, radios immittit; k. besättning in i en ort praesidium in urbe collocare, in urbem deducere, conjicere; negotiis implicare alqm.
    11. 11. k. ned: dejicere; depellere (drifva, stöta ned); praecipitare (störta ned); sternere, prosternere (nedslå, slå till marken).
    12. 12. k. omkring sig: in omnes partes jacere, mittere, spargere.
    13. 13. k. omkull: sternere, projicere, proruere, prosternere.
    14. 14. k. på:
      1. a. eg.: ngt på en sak, t. ex. på marken ante pedes abjicere, projicere; k. ngn på marken humi sternere, prosternere; affligere ad terram; k. ngt på bordet in mensam abjicere alqd; stormen k-de oss på en klippa tempestas nos ad scopulum afflixit, scopulo inflixit.
      2. b. ngt på ngn, egentl.: alqd alicui injicere, immittere, infligere; in alqm conjicere (tela).
      3. c. k. arbete, besvär på ngn: negotium, laborem, curas imponere, exhibere alicui, conferre in alqm.
      4. d. k. skuld, smuts (oeg.) på ngn: culpam conferre, conjicere in alqm; probra ingerere in alqm.
      5. e. k. skugga på ngn: suspectum, invisum reddere, facere alqm; in suspicionem adducere, vocare alqm.
      6. f. k. en blick, ögonen på ngt l. ngn: oculos conjicere, convertere in alqd, in alqm; k. begärliga, lystna blickar på ngn cupidis, iratis oculis aspicere, intueri.
      7. g. k. på sig ngt: humeris injicere, imponere alqd; indui (induere) vestem.
    15. 15. k. till:
      1. a. till marken: ad terram jacere, projicere, mittere alqd, alqm affligere; humi sternere, prosternere alqm.
      2. b. k. ngt till ngn: immittere alqd alicui.
    16. 16. k. tillbaka: rejicere; k. en blick (ögonen) tillbaka respicere.
    17. 17. k. till hopa, tillsammans: in unum locum conjicere.
    18. 18. k. undan: removere; – proturbare, fundere, disjicere (hostes).
    19. 19. k. upp:
      1. a. upp i luften, uppåt: sursum jacere, subjicere; ejicere, ejaculari; – egerere, ejicere humum.
      2. b. k. upp = kräka, kräkas: vomere, evomere, eructare.
      3. c. hafvet k-r upp ngt: ejicit, ejectat, effundit; k-s upp på land in terram ejici.
      4. d. k. upp en vall, en befästning: aggerem jacere.
      5. e. k. upp en fråga, ett ämne: sermonem inferre; mentionem injicere; movere (quaestionem, disputationem).
      6. f. k. upp en plan: consilium inire.
    20. 20. k. ur: ejicere.
    21. 21. k. ut: ejicere, egerere; projicere (foras alqd, alqm); proturbare (alqm); k. ut penningar pecuniam profundere, effundere.
    22. 22. k. öfver: injicere alicui rei alqd; alqa re tegere alqd.
    23. 23. k. öfver ända: subvertere, evertere.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!