Inträda:

  1. I. i eg. men.: intrare, introire, ingredi, inire (in cubiculum, in viam l. viam; domum, castra – i huset, i lägret – ingredi, C.).
  2. II. oeg.:
    1. 1. om personligt subjekt:
      1. a. i. i lifvet, i en ålder: in vitam introire (C. de Am. § 15), in vitam ingredi (Brut. § 330); inire (adolescentiam, senectutem).
      2. b. i. i ett förhållande, på en lefnadsbana: societatem inire; vitam honestam, viam vivendi honestam ingredi; societate, certo genere cursuque vivendi implicari (C. de Off. I. § 117); vitae cursum instituere, sequi (ibdm § 117. 119); i. i skolan in scholam recipi; i. i tjenst munus capessere; munere fungi incipere; i. i statens tjenst rem publicam capessere; ad rem publicam accedere, venire; i. i ngns ställe, i. efter ngn in alicujus locum l. alicui succedere; alqm, partes alicujus excipere.
    2. 2. om sakligt subjekt:
      1. a. i allm.: venire (venit aestas, auctumnus, C. de Sen. § 70); fieri (mutatio facta est – förändring i-de); esse incipere (levior morbus esse coepit – en förbättring i-de; äfven: melius factum est aegro; levatur morbus; å andra sidan: gravior morbus esse coepit, ingravescit morbus – försämring i-r); natten i-r nox venit, ingruit (cadit, praecipitat; intenduntur tenebrae = skymningen i-r); en försoning har i-dt inter se placati animi sunt; en omstämning i allmänna tänkesättet har i-dt conversae sunt omnium mentes; lugn har i-dt sedata tempestas est (resedit dolor).
      2. b. i. efter ngt: sequi; consequi (haec quum Crassus dixisset, silentium est consecutum, C.).
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!