Hålla, v. intr.:
- 1. absolut:
- a. = stanna,
sluta (jfr hålla upp, inne): sistere;
consistere; subsistere; (manere); håll! siste!;
(desine; jam satis est!; tace!); mane!; h.
någonstädes (med hästar, vagn o. d.)
consistere, stare, manere (equos habere)
alicubi.
- b. = ej gå i sönder; vara: firmum
esse; durare; (non rumpi).
- 2. med
måttsbestämning = mäta (om sakligt subjekt),
väga, rymma: patere (t. ex. tres ulnas);
pertinere (örnen höll tre alnar mellan
vingspetsarne extremae alae inter se tres
ulnas distabant); pendēre (väga), pondus
habere (aliquod); capere, continere (en
amfora höll 48 sextarier – amphora XLVIII
sextarios capiebat; ett kärl som håller en
congius vas congiarium).
- 3. med
prepositioner (adverb) l. predikatsord:
- a. h. af:
amare, diligere, carum habere (i det bästa
språket blott med personligt objekt; jfr Tycka
om).
- b. h. efter ngn:
- α. hafva sträng
tillsyn med ngn: severā disciplinā habere
(instituere), severe habere, custodire alqm,
exercere (h. till arbete); (pupillos dura
premit custodia matris, Hor.).
- β. = sätta
åt: persequi alqm, instare alicui; h. efter
gäldenär debitorem urgere, premere,
flagitare; debitori molestum esse; h. efter en
motståndare, medtäflare adversarium
exercere, agitare, a-o instare; h. efter
brottslingar nocentes, turbulentos homines
coercere, persequi.
- c. h. emot: resistere;
obsistere; reniti; obniti; reluctari; niti
ac tendere contra (Vg.); adversus
tendere (L.).
- d. h. fast vid, i ngt: tenere;
non dimittere l. mittere; adhaerescere
rei.
- e. h. i ngt (tonvigt på hålla):
tenere alqd.
- f. h. (sitta) hårdt: difficile
(vix) effici (moveri) posse; difficile esse
ad consequendum.
- g. h. i (med tonvigt
på prepos.):
- α. om sakligt subjekt: manere,
permanere (t. ex. dolor plures dies
manebat); non intermitti l. desinere;
durare; det h-r i att regna l. regnet h-r i usque
pluit; pluvia non intermittitur.
- β. om
personer: h. i, h. i med ngt: pergere
(facere alqd med att göra ngt); perstare,
perseverare in re (med ngt); non
intermittere (studium, scribere med sitt sträfvande,
att skrifva); non deponere (artem,
studium); persequi (jfr Fortfara, Fortsätta).
- h. h. i sig = stå på sig: non cedere;
perstare.
- i. h. igen: habenas adducere;
in alqa re restrictum, restrictiorem esse;
parcere sumptibus; modum tenere,
retinere.
- k. h. ihop:
- α. eg.: cohaerere;
durare.
- β. oeg. om vänskap, förbund o. d.:
manere, stare; om personer: conspirare;
consentire; concordes esse; (idem velle
ac nolle).
- l. h. inne med ngt: tenere,
continere (t. ex. dicta infall, C. de Or. II.
§ 222); håll inne med sådant tal tace ista!;
nolo ista (dici).
- m. h. med ngn (tonvigt
på med):
- α. i åsigter: assentiri alicui;
probare sententiam alicujus; consentire cum
alqo; sectam alicujus sequi.
- β. i
handling: conspirare cum alqo; alicujus
sectam sequi; partes alicujus sequi; favere
alicui (partibus alicujus); stare ab alqo,
a partibus alicujus; domaren får icke h. med
någondera parten judici non licet alteri
parti favere.
- n. h. med (tonvigt på
verbet) ngt = inskränka sig till ngt: contineri
alqa re; non ultra – progredi, prodire;
subsistere in re; låt oss h. med detta his
contineamur l. contenti simus.
- o. h. på
(med tonvigt på hålla): tenere alqd; h. på
en mening sententiam tenere, tueri,
defendere, sententiae adhaerescere; h. på
styfvern pecuniae, sumptui parcere; rem
continere; h. på en stafvelse producere
syllabam; h. på ngn, ngt = sätta värde på
multum tribuere alicui; amplecti alqm,
alqd; pro, ab alqo stare; = h. vad på ngt,
se Vad.
- p. h. på (tonvigt på prepos.):
- α.
om personligt subjekt: h. på, h. på med ngt,
med att göra ngt: pergere (nondum
destitisse, finem fecisse); – in alqa re gerenda
(t. ex. in epistola scribenda) versari, esse
(h. på med att skrifva ett bref); occupatum
esse alqa re; stundom i fråga om förfluten
tid med blott imperfektum: epistolam
scribebam, quum ille intravit.
- β. med
personligt och sakligt subjekt: h. på att (= vara
nära att): in eo est (alltid impersonelt
brukadt), ut –; prope est, ut –; non multum
abest, quin –; fut. part. med esse; t. ex.
in eo erat, ut oppido potiretur Miltiades
(N.); jam prope erat, ut – (L.); res prope
seditionem erat, ad s-m spectare
videbatur ett uppror höll på att utbryta (L.);
seditio aderat, instabat, imminebat;
prope res male gesta est (det höll på att gå
illa); äfven i denna skiftning af betydelsen
kan hålla på stundom återgifvas med
ensamt impf.: Caecina – suffosso equo
delapsus circumveniebatur, ni prima legio sese
opposuisset, T. Ann. I. 65, o. d.
- q. h.
till:
- α. = vistas, gömma sig någonstädes:
versari, latere alqo loco; h. till med ngn
vivere, rem habere cum alqo; h. till på
krogar circa, per tabernas vagari
(ambulare), in lustris jacere.
- β. = släppa
till: operam, sumptus (tergum) praebere.
- γ. h. (= vända, vika af) till höger,
venster m. m.: (tenere), cursum tenere,
dirigere ad dextram, dextrorsus; iter
convertere dextrorsus o. d.
- r. h.
tillsammans: conspirare; concorditer (uno
animo) rem agere, gerere; (in unum
tendere, consulere); inter se consentire,
concordes esse.
- s. h. tätt: non perfluere,
non permanare; cohibere aquam o. d.
- t. h. upp: desinere; residere (med sakligt
subjekt); intermittere; håll upp att gråta l.
med din gråt desine flere (desine, Paule,
meum lacrimis urgere sepulcrum, Ppt.);
regnet, stormen h-r upp pluvia sistit,
tempestas residit, sedatur; h. upp att slå
desinere verberare; flagrum, verbera
tenere; h. upp med roendet remos tenere,
pulsum remorum intermittere.
- u. h. ut:
- α. absolut: durare; (se tenere).
- β. h. ut
med ngt, att se, höra ngt: ferre (perpeti,
pati) alqd (vix Albanorum oculi tam
deforme spectaculum ferre possunt, L. I.
26. 11); sustinere (impetum alicujus).
- v. h. vid: tenere (sententiam,
propositum); perstare, permanere, manere in
sententia; jfr Vidhålla.
|
|
|
|
Kommentera