Tycka:
- 1. absolut: opinari; arbitrari;
putare; censere; existimare (ofta med
satsens förändring till pass. (jfr Tyckas):
videri; hvad t-r du? quid tibi videtur? quid
censes?; det kommer ej an på hvad han t-r
nihil interest, quid illi videatur l. quid
illi aut placeat aut displiceat; som du t-r
ut tibi videtur (ut libet; ut placet); nu
t-r jag det kunde vara tid att gå jam mihi
tempus abeundi esse videtur; hvad jag
t-r han måste hafva blifvit rädd quo eum
timore perculsum esse arbitramur?; man
skulle t. credas, dicas; videatur –).
- 2. t. illa
vara, att –: aegre ferre; moleste, graviter
ferre, quod –; alicui displicet, quod –.
- 3. t. om:
- a. t. väl om l. vanligare absolut
t. om: amare, probare alqd; delectari alqa
re; (alqd placet, gratum, acceptum est
alicui); jag t-r ej om allt för noggrant folk
non amo nimium diligentes (C. de Or. II.
272); t. om Euripides’ skådespel Euripidis
fabulis delectari (C. de Fin. I. § 4); t. om
sagor fabellarum auditione delectari; t. om
vin vino delectari, vini cupidum esse; t.
om en qvinna puellam amare; somlige t. om
ett, andre om ett annat alius aliud probat;
non iisdem rebus omnes delectantur (C.
de Off. I. 135); t. om sig sibi (nimis)
placere: se ipsum nimis diligere; jag t-r om
gossen puer mihi probatur (ejus mores
mihi probantur); alla t. om honom
omnibus placet, gratus, acceptus est; t. om att
höra sig berömmas se laudari velle,
cupere.
- b. t. illa om: non probare alqd;
odisse, aspernari, aegre ferre alqd; jag
t-r illa om hans uppförande ejus mores mihi
non probantur; jag t-r illa om, att han vill
framför andra kallas rättvis displicet mihi,
quod praeter ceteros se justum appellari
vult.
|
|
|
|
Kommentera