Hålla sig:

  1. 1. absolut:
    1. a. = bestå, vara: stare, manere, constare; tenere (Liv.); skönhet h-r sig icke pulchritudo non manet, non fert aetatem; icke h. sig corrumpi, interire.
    2. b. = stå på sig, göra motstånd: stare, resistere; sustinere (impetum o. d.); fästningen kunde ej längre h. sig non jam poterat sustinere vim oppugnantium.
    3. c. = afhålla sig: se continere; abstinere; (risum, iram, cupiditatem tenere, continere).
  2. 2. med predikatsbestämning: se tenere, se servare; h. sig rak erectum se tenere; h. sig fast på hästen haerere equo; h. sig ren, fri, obesmittad castum, liberum, inviolatum se servare; h. sig dold latere; h. sig stilla quiescere; h. sig färdig paratum esse l. stare; h. sig vaken vigilare.
  3. 3. med modaladverb = förhålla sig: se gerere (fortiter, prudenter).
  4. 4. med lokala adverb l. prepositionala uttryck:
    1. a. i allm.: h. sig någonstädes = uppehålla sig, vistas, vara, dröja någonstädes: manere, stare, esse, versari, morari alqo loco; hvar h-r han sig ubi ille moratur?; ubi illum esse dicam?
    2. b. h. sig framme: adesse, non abesse; se l. operam suam ostentare; han h-r sig alltid framme, der ngt är att förtjena nunquam abest, ubi spes alqa lucri ostenditur.
    3. c. h. sig i ngt, i en ställning: anniti ad aliquod tanquam adminiculum (t. ex. i ett räcke); se tenere (t. ex. in aqua); h. sig i sväfvande ställning suspensum se tenere; h. sig i skinnet sibi temperare.
    4. d. h. sig ifrån ngt: se removere a re, abesse (t. ex. a conciliis improborum); abstinere, temperare (= afhålla sig) a re l. re; h. sig ifrån att gråta, skratta risum, lacrimas tenere.
    5. e. h. sig inne: domi (l. intus) se tenere.
    6. f. h. sig inom: se tenere (domi inom hus); inom gränserne finibus – t. ex. suarum rerum, C. de Off. I. § 92 – se continere.
    7. g. h. sig med ngt: uti re, habere rem; (praeditum esse, non carere re).
    8. h. h. sig till:
      1. α. ansluta sig till en person l. hans mening, fasthålla en åsigt o. d.: ad hominem se applicare; sequi alqm, sententiam alicujus (vagari errore neque habere, quod sequatur); tenere (sententiam, propositum); jag h-r mig till fädrens tro equidem majorum auctoritatem sequor.
      2. β. = icke gå ifrån l. utom, icke öfverskrida, icke lemna å sido: haerere in re; non discedere a re; h. sig till ämnet haerere in proposito (in causa); non discedere (recedere) a re, a proposito; h. sig till ordens vanliga betydelse a communi verborum significatione non recedere; h. sig till sanningen a vero non recedere; vera loqui; (verum fateri); h. sig till rätterna ultra apposita nihil requirere; cibis appositis frui, impleri; h. sig till prosan solutae orationis scriptoribus contineri, poetas non attingere.
      3. γ. i allm. = sysselsätta sig med, vända sig till, göra till föremål för ngt, t. ex. h. sig till ngn för att få reda på en sak l. för att komma till sin rätt: ab alqo quaerere; rationem exposcere, reposcere ab alqo; flagitare alqm; adire alqm; jag håller mig till dig l. har dig att h. mig till equidem te flagito, te mihi flagitandum censeo; tu mihi praestare periculum debes; – h. sig till ytan af en sak (in externis quibusdam rebus consistere); rem leviter attingere l. tractare; in re leviter versari; non penitus in rem se insinuare.
    9. i. h. sig tillsammans: una l. simul esse.
    10. k. h. sig vid ngt: haerere in re; tenere alqd.
    11. l. h. sig uppe: se sustinere; stare.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!