Hinna, v.:
- 1. h. så l. så långt, ett stycke
väg, i eg. l. oeg. men.: progredi,
procedere, progressus facere, proficere, prodire
(est quadam prodire tenus, si non datur
ultra, Hor.); contendere (aliquantum); han
hade ännu icke h-it långt på sin resa
nondum longe l. multum viae processerat,
haud magnam partem viae confecerat;
han har ännu ej h-it långt i studier non jam
in literis multum profecit; mina ögon h.
ej så långt non possum oculis tantum
contendere; så långt ögat h-r – quoad
longissime oculi conspectum ferunt – (L.);
så långt tanken h-r quantum mente l.
cogitatione contendere possum; h. långt på
embetsbanan ad summos honores
pervenire.
- 2. h. till ngt, fram, upp till ngt;
transitivt: h. ngt: pervenire alqo; assequi
alqd (adipisci, nancisci alqd); han hann ej
hem domum non pervenit; nu har han h-it
sitt mål jam eo, quo voluit, pervenit, id,
quod secutus est l. quo intendit,
assecutus est; (non attinet quidquam sequi,
quod assequi non queas, C.); h. till
äreställen ad honores pervenire.
- 3. h. upp
(om) ngn, h. ngn: assequi alqm, consequi
alqm (fugientem, in itinere; imitatione
alqm; alicujus prudentiam h. upp ngn i
insigt); aequare (alqm cursu, gloriā);
superare alqm (h. om ngn).
- 4.
- a. h. fram:
(quo velit l. debeat) pervenire (tempore
i rätt tid).
- b. h. in, ut: exire, introire
(priusquam fiat alqd).
- c. h. undan:
evadere, elabi, effugere.
- 5. h. med ngt:
perficere, conficere, absolvere alqd;
defungi alqa re; att du kunnat h. med så
mycket på den tiden tantum te isto tempore
conficere potuisse.
- 6. h. att (göra ngt):
posse (facere, perficere alqd); tempus,
spatium habere ad rem gerendam; jag hann
ej skrifva i går propter temporis angustias
scribere non potui; (scribendi tempus
non erat; scribere operae non erat); jag
skall göra det, om jag h-r si modo tempus
erit, faciam; jag hann ej tänka mig för non
habebam (non erat) spatium cogitandi (me
colligendi).
|
|
|