Heta:
- 1. heta ngt = hafva ett namn
(nomen proprium): appellari, vocari; oftare:
nomen est alicui (med namnet i dat., gen.
l. nom.; han h-r Marcus nomen illi Marco
(Marcus, Marci) est; hvad h-r du quod
tibi nomen est? (quis l. qui vocare, Pt.,
Ter.).
- 2. hvad heter (= betyder) detta,
hvad skall detta h. quid hoc sibi vult?
- 3. h. så l. så = betecknas med ett ord (nomen
appellativum l. annan pars orationis): dici,
appellari, vocari; ”det passande” heter på
grekiska πρέπον (decorum) Graece dicitur
πρέπον (C.); ”den absoluta pligten” kan på
latin h. rectum, den h-r på grekiska
κατόρθωμα perfectum officium rectum, opinor,
vocemus, quod Graeci κατόρθωμα – vocant
(C. de Off. I. § 8); huru h-r ineptus på
grekiska quomodo Graeci ineptum
appellant (C. de Or. II. § 18)?
- 4. det heter,
att –: dicitur, fertur (i personel konstruktion,
t. ex. dicitur mortuus esse – det h-r, att
han är död); dicunt, ferunt, (loquuntur),
fama est med ack. och inf. (nunc fama,
minores Italiam dixisse ducis de nomine
gentem, Vg.); simulant (= man
föregifver –); clamant (= man skriker; recte necne
– si dubitem, clament periisse pudorem,
Hor. Ep. II. 1. 80); det h-r i en skrift: est
(scriptum est, legitur) in libro, apud
(scriptorem) alqm (praeclare scriptum est
a Platone, C. de Off. I. § 22; est apud
Platonem, omnem Lacedaemoniorum
morem inflammatum esse cupiditate
vincendi, ibdm § 64; det h-r hos Hesiodus, att
man, om möjligt, skall i större mått
återgifva det man fått – ea, quae – acceperis,
majore mensura, si modo possis, jubet
reddere Hesiodus, ibdm 48; det h-r i
lagen – lex jubet, vetat – t. ex. lex vetat
peregrinum murum ascendere –; lex
cavet, ut, ne –).
|
|
|