Gräns: i allm.: finis; terminus:
- 1. ett
lands, ett ställes g.: finis (naturlig g., utkant,
det yttersta af ngt); terminus (rågång,
gränssten); limes (befästad gränsvall emellan
länder); confinium (g-n mellan två orter l.
länder); vid stadens g. in ultima, extrema
urbe; in confinio urbis et ruris l.
agrorum; Helvetierne ansågo sig hafva för trånge
g-r Helvetii se angustos fines habere
arbitrabantur; Gallien (i inskränkt mening) har
Sequana till g. i norr och Garumna i söder
Gallia a septentrione Sequanā, ab australi
parte Garumnā continetur (jfr Cs. b. G.
I. 1); Rhone bildar (utgör) g-n emellan
Seqvanerne och Helvetierne Rhodanus ab
Helvetiis Sequanos dividit; Euphrat var
romerska rikets g. Euphrates imperium
romanum definiebat, finiebat; utvidga rikets
g-er fines imperii proferre, propagare;
bestämma g-ne fines determinare; tvista med
sine grannar om g-ne de finibus
contendere cum vicinis.
- 2. gräns i tid l. sak:
finis, terminus; modus; hinna lifvets g.,
ålderdomens g. ad finem vitae, ad
extremam senectutem pervenire; (senectutis
certus terminus nullus est; fines et quasi
termini diligendi – för kärleken, C.); sätta
ngn en viss g. före, som han ej får
öfverskrida modum (l. terminum) praescribere,
definire, describere, constituere alicui,
ultra quem prodire l. quem transire non
liceat; innesluta inom bestämde g-er certis
terminis circumscribere, definire (C. de
Or. I. § 70); sätta en g. för ngt alicui rei
modum facere; finem imponere; alicujus
rei finem facere; sätta en g. för ngns
framryckande, härjningar repellere, reprimere
alqm; incursionibus finem imponere; sätta
en g. för ngns sjelfsvåld licentiam
reprimere, licentiae modum (frena) imponere;
sätta en g. för sin hämnd irae moderari,
temperare; hans raseri, hans slöseri kände
inga g-er ira effrenata, luxuria infinita
erat; neque irae neque luxuriae
temperare poterat; hålla sig inom g-ne finibus,
regionibus certis se tenere, contineri,
teneri.
|
|
|
|
Kommentera