Grad: (lat. gradus):

  1. I. i extensiv mening:
    1. 1. i allm.: gradus (= afsats); punctum, linea, momentum (g. på en skala).
    2. 2. ståndpunkt af värdighet, rang; (klass): gradus; locus; ordo; fastigium; innehafva l. nå en högre g. altiorem gradum l. locum tenere, assequi; beröfva ngn hans g. gradu l. loco movere, demovere alqm; personer af riddaregraden, af lägre g. equestris ordinis, inferioris ordinis l. fastigii homines; göra krigstjenst på lägre g-r in minoribus locis militare; pligter så att säga af andre g-n secunda quaedam officia (C. de Off. III. c. 3); vetenskapsmän af andre g-n så att säga secundae cujusdam sortis docti homines; en stjerna af andre g-n stella secundi ordinis (secundae magnitudinis).
    3. 3. g. af slägtskap l. förbindelse i allm.: gradus (plures sunt gradus societatis hominum; non iidem erunt necessitudinum gradus, qui temporum; in communitate sunt gradus officiorum, C. de Off. I. § 53, 59, 160).
  2. II. i intensiv mening, grad af en egenskap:
    1. 1. sällan att uttrycka med gradus, magnitudo, praestantia l. dylika ord och blott då betydelsen I. 2 ännu ligger till grund: non genere melius, sed gradu (C. de optimo gen. orat. § 4); magnitudine et quasi gradibus, non genere (till g-n, ej till arten) differre, C.; (dygden har flere g-r virtutis sunt plures ascensus, C.); emellan dygderna finnes ingen skilnad i g-r omnes virtutes inter se pares sunt; (i vältaligheten) skiljes det bättre från det sämre mera genom g-n än genom arten melius a deteriore facultate magis quam genere distinguitur (C. de Or. III. § 34); det gifves månge g-r af vältalighet eloquentiae plures sunt species genere similes, dispares praestantiā; det finnes i lasten månge g-r vitiorum aliud alio foedius est; genomgå alla brottets g-r per omnes quasi gradus improbitatis percurrere.
    2. 2. grad tillsammans med ett adjektiv öfversättes vanligen i latinet med ett ensamt adjektiv, t. ex. den högste g. af förträfflighet, af svaghet, af oförskämdhet summa praestantia, extrema infirmitas, perdita audacia; en högre g. af vältalighet har ingen nått majorem eloquentiam nemo est unquam assecutus; en så hög g. af djerfhet tanta audacia; en ringa, icke ringa g. af klokhet parva, non mediocris prudentia; i hög g. valde, magnopere, vehementer; i hög g. tapper fortissimus; i högre g. magis; i högste g. tapper longe fortissimus; tam fortis quam qui fortissimus (nihil illo fortius est); ega en dygd i hög g. excellere, multum valere, praestare virtute alqa; ega ett fel i hög g. esse vitio cumulatum (C. de Or. II. § 18); v. obrutum esse; alla dessa dygder l. talanger egde han i hög, högre, högste g. haec omnia in illo magna, majora, summa erant (l. c. I. § 128); han utmärkte sig ej för ngn högre g. af snille haud plurimum valebat ingenio; sane mediocriter erat a natura instructus; i lika hög g. pariter; aeque; non minus (benevolentia civium non pariter omnes egemus; non minus consilii plenus quam fortis manu); till den g. adeo, usque eo (Dionysius tyrannus Syracusis expulsus Corinthi docebat pueros; usque eo imperio carere non poterat – till den g. var det honom omöjligt att undvara makten, C. Tusc. III. § 27); bestämma g-n af ngns förmåga quantum possit aliquis, constituere; göra sig en föreställning om g-n af sakens storhet l. svårhet magnitudinem l. difficultatem rei animo complecti; (i samme g. som – pariter ac; ut quisque – ita med superlativ se under det i sådana vändningar vanligare Mon); det onda har stigit till en sådan grad (höjd), att det ej kan stäfjas l. botas malum eo crevit, ut sisti aut sanari nequeat.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Donera Bitcoins! Bitcoin-adress: bc1qrjh4udzaukdh3r844d7chp7pxy0kd2znl2ua9f