Grad: (lat. gradus):

  1. I. i extensiv mening:
    1. 1. i allm.: gradus (= afsats); punctum, linea, momentum (g. på en skala).
    2. 2. ståndpunkt af värdighet, rang; (klass): gradus; locus; ordo; fastigium; innehafva l. nå en högre g. altiorem gradum l. locum tenere, assequi; beröfva ngn hans g. gradu l. loco movere, demovere alqm; personer af riddaregraden, af lägre g. equestris ordinis, inferioris ordinis l. fastigii homines; göra krigstjenst på lägre g-r in minoribus locis militare; pligter så att säga af andre g-n secunda quaedam officia (C. de Off. III. c. 3); vetenskapsmän af andre g-n så att säga secundae cujusdam sortis docti homines; en stjerna af andre g-n stella secundi ordinis (secundae magnitudinis).
    3. 3. g. af slägtskap l. förbindelse i allm.: gradus (plures sunt gradus societatis hominum; non iidem erunt necessitudinum gradus, qui temporum; in communitate sunt gradus officiorum, C. de Off. I. § 53, 59, 160).
  2. II. i intensiv mening, grad af en egenskap:
    1. 1. sällan att uttrycka med gradus, magnitudo, praestantia l. dylika ord och blott då betydelsen I. 2 ännu ligger till grund: non genere melius, sed gradu (C. de optimo gen. orat. § 4); magnitudine et quasi gradibus, non genere (till g-n, ej till arten) differre, C.; (dygden har flere g-r virtutis sunt plures ascensus, C.); emellan dygderna finnes ingen skilnad i g-r omnes virtutes inter se pares sunt; (i vältaligheten) skiljes det bättre från det sämre mera genom g-n än genom arten melius a deteriore facultate magis quam genere distinguitur (C. de Or. III. § 34); det gifves månge g-r af vältalighet eloquentiae plures sunt species genere similes, dispares praestantiā; det finnes i lasten månge g-r vitiorum aliud alio foedius est; genomgå alla brottets g-r per omnes quasi gradus improbitatis percurrere.
    2. 2. grad tillsammans med ett adjektiv öfversättes vanligen i latinet med ett ensamt adjektiv, t. ex. den högste g. af förträfflighet, af svaghet, af oförskämdhet summa praestantia, extrema infirmitas, perdita audacia; en högre g. af vältalighet har ingen nått majorem eloquentiam nemo est unquam assecutus; en så hög g. af djerfhet tanta audacia; en ringa, icke ringa g. af klokhet parva, non mediocris prudentia; i hög g. valde, magnopere, vehementer; i hög g. tapper fortissimus; i högre g. magis; i högste g. tapper longe fortissimus; tam fortis quam qui fortissimus (nihil illo fortius est); ega en dygd i hög g. excellere, multum valere, praestare virtute alqa; ega ett fel i hög g. esse vitio cumulatum (C. de Or. II. § 18); v. obrutum esse; alla dessa dygder l. talanger egde han i hög, högre, högste g. haec omnia in illo magna, majora, summa erant (l. c. I. § 128); han utmärkte sig ej för ngn högre g. af snille haud plurimum valebat ingenio; sane mediocriter erat a natura instructus; i lika hög g. pariter; aeque; non minus (benevolentia civium non pariter omnes egemus; non minus consilii plenus quam fortis manu); till den g. adeo, usque eo (Dionysius tyrannus Syracusis expulsus Corinthi docebat pueros; usque eo imperio carere non poterat – till den g. var det honom omöjligt att undvara makten, C. Tusc. III. § 27); bestämma g-n af ngns förmåga quantum possit aliquis, constituere; göra sig en föreställning om g-n af sakens storhet l. svårhet magnitudinem l. difficultatem rei animo complecti; (i samme g. som – pariter ac; ut quisque – ita med superlativ se under det i sådana vändningar vanligare Mon); det onda har stigit till en sådan grad (höjd), att det ej kan stäfjas l. botas malum eo crevit, ut sisti aut sanari nequeat.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!