Försyn:
- 1. Guds (gudarnes), gudomlig f.,
försynen: deorum l. divina prudentia;
(magnum) numen deorum; verlden styres
af en gudomlig f. divina providentia
(consilio deorum, de Nat. Deor. II. § 75)
administratur mundus; deorum
immortalium – mente, numine – natura omnis
regitur (C. de Leg. I. § 21; jfr C. de Nat.
D. II. § 58. 73); det är f-ens skickelse
divinitus factum est; se f-ens skickelse i ngt alqd
divino numine factum, constitutum
existimare; vörda, icke klandra f-ens skickelser
quae divinitus eveniunt l. fiunt, modice,
molliter ferre, grate interpretari;
(multis modis dii ludos faciunt hominibus,
Pt. Rud. 593); det gifves en hämnande f.
non est diis securitas nostra curae: est
ultio, T.
- 2. verecundia, pudor; hafva
f. för ngn vereri alqm; icke hafva f. för
någonting nihil vereri; nihil sancti
habere, nihil pensi habere (omnem
abjecisse pudorem); hafva f. för att göra ngt
vereri facere alqd, religioni habere,
erubescere facere alqd; alicui est religioni
facere alqd; non est r-i alicui, quominus
faciat alqd; alqm pudet facere alqd.
|
|
|