Försäkra:
- 1. = trygga: tutum praestare
alqd l. alqm, praestare periculum rei ab
alqa re [t. ex. domum ab incendio, navem
(navis dominum) a naufragio; jfr Försäkra
sig]; låta f. cavere rei a re.
- 2. =
tillförsäkra (garantera ngn ngt): promittere,
polliceri alicui alqd.
- 3. med ord f. ngt,
ngn (om) ngt: confirmare alqd alicui,
alicui alqd esse l. fore; affirmare,
asseverare alqd l. de alqa re; testari, obtestari
alqd esse; pro certo ponere l. affirmare
alqd (uppgifva, påstå ss. säkert); fidem
dare, fidem suam interponere (gifva sitt ord
på att, på sin heder f.); han f-de mig om sin
beständiga tacksamhet confirmavit se mihi
semper gratum esse futurum; en sådan
vän har jag, det kan jag f., aldrig haft talis
amicus, ut confirmare possum, nemo fuit,
(C. de Am. § 10); jag f-r, att det är sant
de hac re tibi asseverare possum; jag
vågar ingenting f. nihil affirmare l. pro certo
ponere possum l. ausim (L.); jag f-r, att
intet är mig dyrbarare än din heder testor
tua existimatione mihi nihil carius esse
(C.); jag kan tryggt f., att jag aldrig tänkt
derpå hoc sine ulla dubitatione
confirmaverim l. affirmare ausim, me nihil de hac
re unquam cogitasse; jag f-r, att intet ondt
skall dig vederfaras fidem tibi do, te apud
nos salvum et inviolatum fore; f. att icke –
negare.
- 4. vara försäkrad (= vara
förvissad) om ngt l. att ngt är: certo scire;
confidere; sperare; certum l. exploratum
l. pro certo habere alqd; sibi persuasisse
alqd esse; non dubitare; var f-d om min
tillgifvenhet tibi persuade, esse te mihi
carissimum, C. de Off. III. § 121; jag är
f-d, att det ej oftare skall hända confido,
haec non amplius sic futura esse.
|
|
|
|
Kommentera