Förståndig:

  1. 1. om personer: sanus, mentis compos (som har sitt förstånds bruk – inter sanos delirare, C.); prudens (i allm. = klok, insigtsfull); sapiens, moderatus (besinningsfull; med klart, oförvilladt omdöme); sciens (= sakförståndig – in fidibus si quid discrepat, a sciente animadverti solet, C.); temperatus (sansad, måttlig); callidus (= som genom erfarenhet vunnit förstånd på en sak = usu doctus); en f. man öppnar ej sina öron för smickrare prudentis est aures assentatoribus non patefacere; blifva f. sapere incipere; en f. man vet att skicka sig efter tiden temporibus uti, tempestati quavis ratione subvenire sapientis est (C. de Off. I. 83); torrt f. subtilis, siccus.
  2. 2. om saker (handlingssätt m. m.): plenus prudentiae, sapientiae; en f. plan consilium plenum prudentiae, callidum; f-t lif vita sapiens, rationi conveniens (N.); f-t lefnadssätt victus et cultus moderatus (ej öfverflödigt); temperatus; han har ett f-t utseende in ejus ore prudentia expressa est l. inest (facie arguta, ore a-o est); hysa f-a åsigter om en sak de alqa re prudenter sentire, existimare; utmärka sig för f-a tänkesätt sentiendi prudentia, (moderatione) praestare.
  1. (Kommentera) Kommentera
Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!