Fördom: vana, levis, inanis opinio; temere concepta l. suscepta opinio; opinio leviter assentientis (C. Tusc. IV. 80); (praejudicata opinio på förhand fattad föreställning, utan den i ordet fördom liggande bibetydelse af ngt ogrundadt l. förhastadt, C. de Nat. Deor. I. 5. 10); oftast ensamt opinio (i motsats till res, veritas o. dyl. – opinioni confirmatae natura ipsa cedit, C. Tusc. II. § 2; ad hanc opinionem magni mali illa etiam opinio accessit, rectum esse – ferre illud aegre, quod acciderit, ibdm § 61 m. fl. ställen i Tusc. III. IV.); opinatio est imbecilla assensio (ibdm IV. 15); opinionis commentum (opinionum commenta delet dies, naturae judicia confirmat, C.); ofta kan fördom gifvas med abstrakta uttryck: opinionis l. opinionum vanitas (C. de Legg. I. 10. 29), levitas, inanitas, ss. vara full af f-r vanis opinionibus, opinionum vanitate, levitate imbutum, infectum esse; in summa levitate, inanitate versari (C. Tusc. III. § 3); detta är en f. totum hoc vanum est, summam habet levitatem (C. l. c. IV. 76); hoc in opinione situm, positum est (består i, har sin grund i f.; i filosofisk stil: res opinabilis l. opinata est); missledd af f-r opinionibus depravatus (l. c. III. 2); taga en f. från ngn opinionem eripere, detrahere alicui (IV. 65); det är en f. af dem, af oss, att det skulle vara svårt temere credunt, credimus, opinantur (l. c. III. 71), rem difficilem esse; låta sig ledas af f-r opinionum levitate duci (suis opinionibus, non re ipsa et veritate duci); en man utan f-r ab opinionum levitate liber, remotus homo (animus); lägga bort alle f-r vanas opiniones ponere, abjicere; utan f-r betrakta saken integre, abjecta opinionum levitate, nulla praejudicata opinione rem considerare, ad rem considerandam nihil afferre praejudicati; hafva f-r mot ngn temere l. sine causa de alqo male, inique existimare, alqm odisse, contemnere; en inrotad f. inveterata opinio; vidskeplig f. superstitio (l. c. III. § 72); hopens f-r multitudinis imperitae opiniones.