Full:
- 1. full (= uppfyld) af ngt:
- a. i allm.:
plenus alicujus rei [mera sällan alqa re;
i yttre och inre mening (om känslor,
egenskaper): lacus ad marginem p.; plena domus
ornamentorum l. ornamentis; p. spei,
fiduciae, timoris f. af hopp, tillförsigt,
fruktan; locus quietis et tranquillitatis
plenissimus]; oppletus, repletus, confertus,
completus alqa re (sällan gen.; blott i yttre
men.); refertus alqa re, hominum (i yttre,
ngn gång inre men.: literae refertae officio
et suavitate, C.); frequens (= fullsatt;
theatrum; senatus – domför); onustus (=
lastad alqa re; arbor pomis, nive);
abundans, affluens (i inre men.: abundans
laetitiā, affluens lepore); äfven kan full
återgifvas med adjektiv på -osus, -bundus,
-lentus: f. af mod animosus; f. af tillförsigt
fidens, confidens; f. af bitterhet
amarulentus; f. af undran, beundran mirabundus,
admirabundus; admiratione confusus; f. af
raseri furibundus, furiosus; f. af vördnad
venerabundus; med ögonen f-a af tårar
lacrimis obortis; (lacrimis suffusus oculos,
Vg.); lacrimabundus; vara f. af hopp spem
bonam habere; in magna spe esse; (magna
spes tenet me, bene mihi evenire, quod
mittar ad mortem, C.); hafva händerna f-a
med arbete negotiis distineri l. distringi;
occupatissimum esse; multis simul rebus
occupari; en vagn f. plaustri onus,
plaustrum onustum; quantum plaustrum
capit l. plaustro vehi potest; en hand f.
(manipulus); quantum manu comprehendi
potest; en hand f. menniskor parva manus,
exigua manus (militum, hominum); strö
ut med f-a händer plena manu, plenis
manibus spargere; i f-t mått abunde; plane;
taga, hafva munnen f. (i eg. men.) os,
(buccam) opplere, oppletum habere,
distendere (cibo, potione); taga munnen f. (i oeg.
men.) pleno, pleniore ore (loqui; laudare
alqm – med ngns beröm, C. de Off. I. § 61);
ferocius, jactantius loqui; magnifice se
jactare in alqa re (C.); (gå) för f-a segel
plenis (aequatis) velis; skrifva en sida f.
paginam implere; ljuga ngn f. mendaciis
onerare alqm, implere aures alicujus; måla
ngn skäppan f. maledictis onerare alqm;
severis verbis perstringere alqm; hänga
f. af ngt undique aptum, ornatum esse
rebus pendentibus; trädet hänger f-t af frukter
poma undique dependent ex arbore; f-t
hus på teatren frequens consessus theatri;
stipatum theatrum.
- b. = rusig: potus;
ebrius, temulentus; plenus vini, gravis
vino; madens, madidus, uvidus.
- 2. =
hel, fullständig: plenus (i allm.; p. annus
helt år; p. numerus; plena luna fullmåne;
plenă fuit vobis omni concordiă vitā, Ov.);
solidus (s. annus, L.; s-a usura f.
nyttjande rätt, C.); integer (= oförminskad,
oförsvagad; integra valetudo f. helsa; i-a
mens f. sans); totus (den hele –); omnis
(= hel och hållen, all möjlig); summus,
infinitus (fullkomlig, oinskränkt); f. vinter, f.
sommar summa hiems, aestas; hafva
lefvat f-a 100 år annos centum complevisse;
f. betalning totius summae solutio; gifva
ngn f. sold plenum stipendium, f-a solden
totum l. omne stipendium; f. dager clara
lux, clarum mane; det är f. dager lucet;
i f. rustning totis armis; plane armatus,
ornatus; vara i f-t arbete operi intentum
esse; lemna ngn f. frihet omnem, summam,
infinitam libertatem, licentiam,
potestatem dare, concedere alicui; lemna ngn f.
frihet att göra och låta arbitrio alicujus
permittere, quid facere, quid non facere
velit; i f-t språng citato cursu; i f-t raseri
furore incensus, incitatus; i f. ångest in
summo timore; plenus timoris; med f-t
förtroende omni fiducia; vara i f. säkerhet
tutum esse, sine periculo esse; f.
trovärdighet summa fides, incorrupta fides; f.
förhoppning certa spes; i f. flykt effusā fugā;
med f. öfvertygelse sine ulla dubitatione;
i ordets fullaste mening fri plane, prorsus
liber; gå i f. borgen omne periculum,
damnum praestare, se praestaturum
promittere; der var f-t uppror, folket var i f-t
uppror seditio exarserat; civitas intestinā
flagrabat seditione.
|
|
|
|
Kommentera