Fråga, v.:
- 1. f. ngn efter l. om ngt:
quaerere, requirere, exquirere alqd ab, de,
ex alqo (företrädesvis = f. efter ngt,
begära upplysning om ngt); rogare,
(vanligare) interrogare alqm alqd l. de alqa re
(företrädesvis = f., spörja om ngt, särskildt
för att pröfva den tillfrågade); percontari
(utspörja) alqd de, ex, ab alqo (ngn gång
alqm); sciscitari (scitari) alqd ab alqo.
- 2. f. efter ngt l. ngn (med tonvigt på
verbet): requirere, quaerere (pretium,
hominem); ubi sit aliquis, requirere; alqm
conventum velle.
- 3. f. efter ngn l. ngt
(med tonvigt på efter, vanligen blott i
nekande och frågande uttryck): nihil curare l.
morari alqm l. alqd; alqd negligere;
contemnere (t. ex. alicujus minas); alqd non
desiderare, non appetere (honores,
imperia); non magnopere laborare l.
sollicitum esse de alqa re; non moveri, non
duci re; att ej f. efter menniskors omdöme
är bevis på lättsinne negligere, quid de
se quisque sentiat, dissoluti est (C.); jag
f-r ej efter hans vänskap illius amicitiam
nihil curo, non moror; amicus sit meus
an inimicus, mea nihil interest; icke f.
efter sitt embete, sin hushållning in munere
gerendo, in re familiari tuenda
negligentem esse; det f-r jag föga efter hoc mea
parum refert; han f-r ej efter att vara fri
liber esse non curat (C.); han f-r ej efter
penningar, ej efter lön pecunia, mercede
ille non ducitur, non movetur.
- 4. f.
ngn om råd: consulere alqm; in consilium
adhibere alqm.
- 5. f. sig:
- a. f. sig för:
quaerendo praetemptare, sibi cavere;
exquirere, requirere ab (hos) ngn, quid sit
faciendum.
- b. f. sig till råds hos ngn:
consulere alqm; alicujus consilium,
sententiam expetere, exquirere, sciscitari.
|
|
|