Fet: pinguis (= välfödd, gödd, om menniskor, djur, mark, växter – homo, agnus, solum, semen); opimus (corpus, ager; praeda opima fett, rikt byte); obēsus (föräten, stoppad, däst); corpulentus, habitus (hullig – sällsynta ord); adipatus (om kött, hvari finnes mycket fett); unctus (= smord, fettig, – om rätter – läcker); crassus (om jord); nitidus (= skinande, blank af fetma, hullighet bos, campus, jecur); altilis, saginatus (göd-, gödd, boves altiles = fetboskap); feta rätter dapes opimae (lautae), unctae; det fetaste af en sak ipsa medulla rei; f. syssla munus l. negotium quaestuosum, uberrimum, (aurarium, Pt.); göra f. pinguefacere, saginare; blifva f., egentl.: pinguescere; oeg. blifva f. på ngt ex re quaestus magnos et uberes facere; opimum reverti ab alqo negotio (jfr Hor.: palma negata macrum, concessa reducit opimum); derpå skall han ej blifva f. nihil ex ista re lucrabitur.