Fattas:
- 1. för ngn: abesse, deesse alicui
(hoc unum illi, si nihil utilitatis habebat,
abfuit: si opus erat, defuit, C. Brut. §
276); deficere alqm (tryta för ngn, t. ex.
vires me deficiunt); (aliquis desiderat
alqd, caret, eget alqa re); – det fattas ngn
ngt är ofta = ngn känner sig illamående l.
orolig: aliquis male se habet; male est
alicui (animo alicujus); non satis valet;
aeger est; hvad f-s dig (= hvad går åt dig?)
quid est?; quid l. cur tu tristis es?; quo
tu malo l. morbo laboras?
- 2. fattas i
ngt, i att ngt är: deesse rei (desunt dies
solido anno, L. I. 19; quadringentis – i
400,000 – sex septem milia desunt, Hor.
Ep. I. 1. 58), ad rem (hoc unum Caesari
ad pristinam fortunam defuit, Cs.), ut sit
alqd (longe abest, ut id credam mycket
f-s i att jag tror det), efter negationer: quin
(intet f-s i min lycka nihil deest, quin sim
beatissimus; nihil requiro, quo sim
beatior; non multum abest, quin te
retineam); icke låta ngt f. (för vinnande af ett
ändamål) nihil praetermittere (quin faciat
omnia); nihil reliqui facere, nihil
intemptatum relinquere (jfr C. de Or. III. § 5:
ut populo Romano satisfieret, senatus
neque consilium reipublicae neque fidem
defuisse – att senaten hvarken låtit vishet
l. trohet f. det allmänna); å min sida skall
intet f. a me quidem nihil deerit;
equidem non deero.
|
|
|