Ensam:
- 1. = utan sällskap (på ett ställe,
Einsam): solus (fugimus celebritatem et
saepe soli sumus, C.; solaque culminibus
ferali carmina bubo saepe queri, Vg.);
solitarius, solivagus (homo solitarius et
in agro vitam agens, C.; bestia solivaga);
orbus (värnlös); lemna ngn e. solum
(orbum) relinquere alqm; finna sig e. solum
(desertum, orbum) sibi videri.
- 2.
ensam = för sig, enskild, en i sender (Einzeln):
singularis (ne s-i quidem homini via
patebat, Cs.); solus, unus (vara e. om ngt,
e. sköta ngt sibi habere, unum tenere
omnia, solum – suo Marte, sine adminiculis
– gerere, curare alqd; plus potest unus –
han e. –, quam ceteri omnes; ingen e. kan
allt nemo unus omnia potest; quum
inops multitudo premeretur ab iis, qui
magnas opes habebant, ad unum alqm – en
ensam l. enskild person – confugiebant, C.).
- 3. i sitt slag ensam; singularis (virtus);
unicus (fuit vir vere unicus in omni
fortuna, L.); (sol dicitur, quia solus est,
Pn.).
- 4. (Einzig) = (den) ende, endast:
unus, solus (han e. – han är den ende som –
förstår ngt, de andre äro blott skuggor unus
ille sapit, ceteri umbrarum ritu
feruntur; solam te perfidus ille colere, Vg.
Aen. IV. 421).
|
|
|