Döf: surdus; ngt döf surdaster; vara döf surdum esse, sensu aurium l. audiendi carere; parum auribus audire (Cato); blifva döf obsurdescere; vara döf för ngn, ngt surdum esse alicui, ad omnes voces; i synn. i oeg. men.: vara döf, göra sig döf för sanningen, för naturens röst veritati aures clausas habere, claudere (C.); obsurdescere neque audire ea, quae a natura monetur (C. de Am. § 88); vara, förblifva döf för ngns bön aures occludere precibus alicujus; preces nullas audire, admittere; preces alicujus respuere auribus (animo aspernari); vara döf för tadel och smicker neque reprehensione neque assentatione moveri; et maledicentium et assentantium voces aspernari; ad – voces surdum esse (jfr Vg. Aen. IV. 438); neque maledicta neque laudes audire; et maledictis et laudibus aures claudere, clausas habere; skrika ngn döf aures obtundere alicujus.