Drifva, v. tr.:
- I. absolut (utan
bestämning för utsträckning, utgångspunkt, mål): i
allm. agere (d. framför sig); pellere (stöta,
d. på); trudere, trusare (skjuta, fösa); ferre
(föra); urgere (tränga på, framåt). —
särskildt:
- a. d. boskap pecus agere, agitare.
- b. jägaren, hunden d-r villebrådet agitat,
excitat.
- c. växten d-r knoppar, skott agit
radices, gemmas, trudit.
- d. solen d-r
elicit (herbam, viriditatem).
- e.
läkemedlet, näringsämnet d-r svett o. d. elicit,
exprimit, trudit (urinam, sudorem).
- f. = förfärdiga drifvet arbete i guld,
silfver o. dyl.: excudere; caelare; drifvet arbete
opus caelatum; (toreuma).
- g. vågen d-r
ngt, som deri befinner sig agit, fert, jactat;
d-s af vågen fluctibus agi (Vg.), ferri,
jactari.
- h. vågen, ångan, handen d-r en qvarn
l. dyl.: versat (rotam; turbinem puer),
circumagit, movet, impellit.
- i. d. en
rörelse, ett yrke: exercere (artem, jus
civile), factitare, facere, colere, celebrare
(artem, artificium); versari in arte,
operam dare arti, artificio.
- k. d. en sats
(= framställa och söka göra gällande):
statuere, ducere.
- l. (jfr II. 2. a) drifva
= föranleda, förmå (om abstr. subjekt):
ducere, impellere, movere; det var girighet
som dref honom, han drefs af girighet
avaritiā ferebatur, ducebatur, impellebatur;
drifven af vrede irā ductus, motus,
incitatus, impulsus.
- II. med bestämning (se I.):
- 1. i eg. uttryck:
- a. d. bort: abigere (canes
baculo); d. långt bort procul abigere;
depellere, aspellere, propellere, expellere;
dispellere (nubes, skingra); d. bort en
regent exigere, ejicere, expellere, pellere
regem.
- b. d. fram: agere (navigium
remis); propellere, protrudere,
provehere; d. fram växtlighet elicere, prolicere.
- c. d. fram för sig: prae se, ante se agere.
- d. d. i landsflykt: in exsilium (patriā)
pellere, expellere, ejicere; exigere.
- e. d. (= stöta) ngn i (sidan): in (latus)
impellere alqd.
- f. d. igenom: transigere,
transadigere (per costas ferrum).
- g. d.
in:
- α. adigere [in corpus ferrum; in
parietem clavum (figere)].
- β. (boskap o.
dyl.): redigere (pecus in stabulum);
(includere stabulo pecus); d. fienden in i
staden, inom fästningen hostem muris
includere, in urbem compingere, pellere.
- h. d. ned: detrudere (skjuta ned), dejicere
(störta ned), depellere (stöta ned); defigere
(palum en påle).
- i. d. omkring:
circumagere, versare.
- k. d. på ngn l. ngt:
impellere alqm, alqd.
- l. d. ngn på grund:
vadis illidere, infligere, intrudere.
- m.
d. ngn på flykten: in fugam vertere,
jacere; pellere, repellere; fundere.
- n. d.
till (syn. slå till, stöta till) ngn: impellere
alqm; irruere in alqm.
- o. d. ngn
tillbaka: repellere (hostem); redigere
(pecus); rejicere (a flumine capellas, Vg.).
- p. d. undan: summovere; repellere,
depellere.
- q. d. upp:
- α. villebråd:
excitare feram.
- β. växter: elicere;
maturare.
- r. d. ut, ur: expellere, depellere,
ejicere.
- 2. i oeg. uttryck:
- a. d. ngn till
ngt, till att göra ngt: impellere alqm (ad
injuriam, ad confitendum), adducere,
cogere, perpellere (movere, permovere,
inducere, perducere) ad faciendum, ut
faciat; nöden dref mig att skrifva vers me
paupertas impulit audax versus ut
facerem (Hor.); han dref mig att bekänna me
coēgit fateri l. ut faterer (extorsit,
expressit mihi, ut faterer); han lofvade att
tala för oss med konungen: längre kunde jag
ej d. honom promisit, se pro nobis cum
rege acturum esse: longius eum
perducere, amplius ab eo impetrare non potui;
d-s till det yttersta ad ultimam
necessitatem cogi, (trudi), redigi; ipsa necessitate
cogi.
- b. d. ett handlingssätt, en egenskap
till en viss grad, så långt, derhän o. dyl., t.
ex. han dref oförskämdheten så långt eo
impudentiae progressus est, tanta usus est
impudentia (tanta erat in eo i.); jag har
ej kunnat d. det längre ultra, quo
progrediar, non habeo (quam ut veri similia
videam, C.); han dref allt till ytterlighet
omnibus in rebus nimius fuit, modum
transiit; han har drifvit det så långt, att –
id assecutus est, ut –.
- c. d. en sak till
en punkt: eo rem adducere, perducere;
de visste icke, huru långt Volero dref sin
seger ignorabant, quatenus Volero
victoriam exerceret (L.).
- d. d. in: exigere
(debita; tributa).
- e. d. igenom: ett
lagförslag: perferre legem; att ngt sker
perficere, ab alqo impetrare, ut fiat alqd.
- f. d. med ngn, d. gäck med ngn: ludere alqm
(C.); exagitare (agitare) alqm; ludum l.
ludos facere alicui; ludibrio habere alqm,
irridere alqm.
- g. d. bort tiden:
(exigere), conterere, consumere tempus
(ignaviā, inertiā; legendo).
- h. d. upp priset
på en vara, en färdighet o. dyl.: intendere,
accendere, augere (rerum pretia); en högt
uppdrifven färdighet summa solertia.
- i. d. på ngn l. ngt: instare alicui (ut
faciat alqd); operi instare (Vg.); alqm
sollicitare, fatigare (precibus, consiliis), ut
faciat alqd.
|
|
|