Botten:
- 1. eg.: fundus (dolii); solum
(fossae); b. af ett skepp alveus, carina; sjunka,
gå till b. subsidĕre, imum petere; hafvets
b. imum, infimum mare; från bottnen
funditus (a fundamentis); ab infimo (ab imis
sedibus mare ruere uppröra, Vg. Aen. I.;
imo fundo ciere aequora, id.); befinna sig
på italisk b. in solo Italico esse; vara på
egen b. in suo regno esse (C. de Or. I.
§ 41); dricka ett glas i b. (se b. i glaset)
poculum siccare, exhaurire (faece tenus);
bo på nedre bottnen i ett hus in inferiori
(infimo) tabulato, in inferiori parte
domus habitare.
- 2. oegentliga uttryck: i
botten känna, förstå en sak penitus, funditus
cognovisse alqd l. alqm (ego te intus et
in cute novi, Ps.); scire, callere,
percallere, perdidicisse alqd; en i bottnen god
menniska homo per se optimus,
honestissimus; naturā bonus; stå på egen b. = vara
sjelfständig i yttre l. inre mening stare per
se ipsum; sui juris esse; in suo aere esse
(vara ekonomiskt sjelfständig); suum esse (i
personlig mening l. i studier, författarskap;
mots. alienum esse); gå i b. med en sak
penitus pertractare, perficere alqd; han går
i b. med allt, hvad han tager sig före nihil
agit, quod non perficiat; jag finner ingen
b. locum, ubi consistam, non invenio.
|
|
|
|
Kommentera