Öga:
- 1. hos menniska l. djur:
- a. eg.:
oculus; (ocellus, poet.); lumen (i fråga om syn,
synförmåga); acies (syn); (vultus min,
uppsyn); blå, svarta ö-n caesii, caerulei, nigri
oculi; klara, strålande ö-n fulgentes,
nitentes (Veneris, Vg.) oculi (flammea lumina,
Vg.); skumma, matta ö-n hebetes, pallidi;
skarpa, qvicka acres, acuti, arguti (oculi
a-ti, quomodo simus animi affecti,
loquuntur, C.); stirrande natantes (Vg.); bistra,
hemska truces, foedi (Catilinae, Sa.); sköna
decori, venusti; hafva goda ö-n, sina ö-n i
behåll oculis bene cernere, videre, uti;
hafva svaga ö-n oculis non satis bene uti;
friska ö-n integri, salvi oculi; sjuka ö-n
lippi oculi; han har ondt i ö-en oculi
dolent ei; oculorum morbo laborat; förlora
sina ö-ns ljus lumina oculorum amittere,
perdere; sticka ut ö-en på ngn oculos
alicujus configere, confodere; hålla handen
för ö-en oculis manum opponere; med
förbundna ö-n obligatis, obstrictis oculis;
med öppna, friska ö-n intet se apertis et
integris oculis nihil videre (C. Tusc. I. 46);
få ö-en öppna dispicere; sluta sina ö-n till
oculos claudere; lägga sina ö-n i hop (i
döden) mors claudit, componit oculos
alicujus; hafva ö-en med sig adesse oculis; med
egna ö-n har jag sett detta duobus his
oculis vidi (Pt.); rigta sina ö-n på ngt oculos
conjicere in alqd; hafva ö-en på ngn
observare alqm; stå för ngns ö-n ante
oculos alicujus versari, positum esse; oculis
obversari; spärra upp ö-en oculos
diducere; göra stora ö-n obstupescere,
obstupefieri; låta sina ö-n fara, flyga omkring
oculos per omnia ferre; oculis perlustrare,
peragrare (pererrare, Vg. Aen. IV. 362);
slå ned ö-en defigere, dejicere oculos,
vultum; icke kunna se ngn för sina ö-n alicujus
aspectum, vultum (Hor. Sat. I. 7. 121)
ferre non posse; bort från mina ö-n apage
te!; amove te hinc ocius!; abi; träda ngn
under ö-en subire visum, oculos alicujus;
tala med ngn mellan fyra ö-n solum cum
solo colloqui; ngn får tårar i ö-en
lacrimae oboriuntur alicui; med ö-en fulla af
tårar (lacrimis oculos suffusus, Vg.);
humentibus oculis; ö-ens språk oculorum
argutiae, tacitus sermo quidam; läsa ngt i
ngns ö-n ex oculis, ex vultu, ex oculorum
conjectu intelligere alqd (Nep. Paus. V. 1;
ex oculorum obtutu – judicare, C. de Off.
I. 146; om han kan läsa i hennes ö-n, hvad
hon vill, rättar han sig derefter omnes ejus
nutus tuetur; ad ejus nutus et tacitas
oculorum significationes totus fingitur);
knappt tro sina ö-n suis oculis vix
credere; falla i ö-en oculos hominum ad, in se
convertere; conspici; blinka med ö-en
oculis connivere; icke få en blund i sina ö-n
somnum capere non posse; oculis
somnum (noctem) non accipere (Vg. Aen. IV.
530); det svindlar för ö-en caligant oculi;
det sticker i, gör ondt i ö-en laedit oculos;
deras ö-n möttes alter alterum aspexit.
- b. oeg.: själens, förståndets ögon acies
mentis (C. Tusc. I. 45); få ö-en öppna
dispicere; rem l. quid in re sit (quanti
intersit, quanta rei utilitas sit), perspicere,
intelligere; (dilucere res patribus coepit,
L.); öppna ö-en på ngn ab animo tanquam
ab oculis caliginem dispellere (C. l. c.
65); docere, monere alqm (cum sunt docti
a peritis, desistunt facile sententiā, C.
de Off. III. 15); hafva ö-en öppna vigilare
(in eligendo, C.); attendere animum;
hafva ngn för ö-en absentem vereri (ɔ:
absentem adesse alicui enl. C. de Am. 23
amici et absentes adsunt et mortui
vivunt); hafven Gud för ö-en innocui vivite:
numen adest, Ov.; hafva ngt för ö-en
spectare, sequi, alqd, duci re; ad rem
dirigere, referre alqd; med blida, oblida ö-n se
ngt aequis, iniquis, malignis oculis
aspicere; invidere, favere rei. homini; hafva
godt öga till ngt, ngn imminere alicui
(Piraeeo Nicanor, N.), insidiari alicui; med
lugn se döden i ö-en mortem aequo animo
oppetere; (nullum mortis gradum
timere, enl. Hor. Carm. I. 3); slå blå dunst i
ö-en på ngn glaucomam ob os objicere
alicui.
- 2. bildl.:
- a. öga på en växt (knopp):
gemma (C. de Sen. 53).
- b. om andra
ting (som till utseende l. ställning kunna
jemföras med ö.: oculus, ocellus (Sirmium
insularum ocellus, Catl.; Gothlandia
ocellus maris Baltici); ö. på en tärning
punctum tesserae.
|
|
|