Vakt:
- 1. = vaktande, vaktgöring:
- a. eg.:
excubatio; statio (i fält); vigilia (nattvakt
i fält och annars); custodia (bevakning,
skyddsvakt); praesidium (betäckning); hålla
v. excubare; hålla v. om natten vigilias
agere; hålla v. om ngn custodire alqm;
stå på v. in vigilia stare, in statione esse
(pro castris framför lägret; ad portas vid
ingångarne); han har v-n illius sunt
vigiliarum vices; aflösa v-n stationum vices
permutare; ligga på v. för att vinna ngt
incubare alicui rei; ställa ngn som v. alqm
in statione collocare.
- b. oeg.: vara på
sin v. cavere; excubare animo (semper
animo sic excubat, ut ei nihil
improvisum accidere possit, nihil novum, C.
Tusc. IV. § 37); stå på v. för att gifva
akt på ngn in speculis esse (homines in
speculis sunt, observant, quid
unusquisque vestrum gerat, C. Verr. I. 16. 46).
- 2. = som vaktar: excubitor; custos
(vaktare); vigil (nattvakt); kollektivt:
custodes (bevakning, garde); custodiae, excubiae
(skiltvakt); vigiles; praesidium (skyddsvakt,
besättning); stipatores (hedersvakt); besätta
ett ställe med v. insidĕre locum milite;
hålla ett ställe besatt med v. insidēre,
obsidēre locum praesidio, milite; utställa
v-r i staden per urbem vigilias habere;
förse staden med v. urbem custodibus
munire; uppställa v. rundt omkring huset
domum custodibus saepire; v-n gjorde
honnör för honom stipatores l. custodes
armis eum salutaverunt.
|
|
|