Träffa:
- I. absolut:
- 1. i lokal men.: t. målet
metam ferire, tangere; t-s af blixten, af
ett kastspjut fulmine, telo percuti; t. en
person in hominem incidere, incurrere;
hominem invenire, convenire; jag kunde
ej få t. honom ejus adeundi copia non fuit;
man t-r sällan ngn, som – raro invenias,
qui –.
- 2. oeg.:
- a. med personligt subjekt:
- α. i allm. (= finna, uppfinna): invenire;
inire; t. det rätta, t. rätt verum invenire,
videre, assequi; vere conjicere; du har t-t
rätt recte tu quidem; t. anstalt curare,
ut –; parare; t. öfverenskommelse med ngn
pacisci, condicere cum alqo; (inter alqos
convenit, ut –); t. förlikning transigere cum
alqo.
- β. om målare = imitari, reddere,
assimulare veram speciem, veros vultus
alicujus; imitari naturam l. veritatem.
- b. med sakligt (abstrakt) subjekt: en olycka
har t-t honom in calamitatem incidit;
incommode ei accidit, quod –; lotten t-r ngn
alicujus sors excidit; skulden, klandret t-r
honom culpa ejus est; in reprehensionem
incurrit; jag kan ej t-s af ngt klander
equidem justa reprehensione careo; t-s af en
förlust damnum l. jacturam facere; döden
t-de honom, utan att han anade det mors
eum imprudentem oppressit; lycka t-r man
sortitur fortuna viros (Vg.); piken t-r
haeret dictum; han är t-d, känner sig t-d
habet; deprehensum, tactum se sentit.
- II. med preposition:
- 1. t. in: evenire.
- 2. t. på ngn l. ngt: incidere in alqd, in
alqm; deprehendere, offendere alqm;
invenire, nancisci (locum, exemplum).
|
|
|