Tid:
- 1. i allm. (tid, tidpunkt, ej absolut =
tidrymd, tidehvarf, ngns tid, jfr 5, 6):
tempus; (spatium); lång, kort tid longum,
breve tempus; läglig tid opportunum t.; tid
på året, dagen t. anni, diei; tid för allvar,
lek tempus gravium occupationum,
ludendi; två års tid duorum annorum spatium;
använda t-n på ngt tempus in re
consumere, collocare, ponere; förspilla t-n
tempus terere, conterere inutiliter; få t-n att
gå tempus fallere; t-n är lång för ngn t.
tarde l. tardum fluit alicui; t-n går
tempus fluit, labitur, cedit; t-n är ute
tempus praeteriit; förfluten tid kommer ej åter
quod praeteriit, effluxit; praeteritum
tempus nunquam revertitur (C. de Sen. c.
19); se t-n an exspectare; det är tid att gå
tempus est ire l. eundi; det är på t-n, det
är hög tid att – tempus instat, t. monet –;
en tid aliquamdiu; en lång tid, i lång tid
diu; till en tid ad tempus; för en tid af 50
år in L annos; på lång tid har intet sådant
skett diu est, cum nil tale accidit; jam
dudum nihil tale fit; i rättan tid tempore;
allt har sin tid suum cuique rei tempus
(opportunum) est; sua cuique rei
tempestivitas data est (C.); omnia sunt in
tempore opportuna; i god tid mature; en
kort t-s glädje breve gaudium; efter en t-s
förlopp tempore interjecto, intermisso;
paulo, aliquanto post –.
- 2. bestämd,
utsatt tid: tempus (constitutum, dictum);
dies (certa); komma på l. till utsatt tid ad
constitutum (tempus), ad diem venire, se
recipere; passa på t-n tempus obire.
- 3. = rätt tid: i tid tempore; suo t-e;
temperi (Pt.); komma i tide ad tempus
venire; tids nog satis tempore; non sero.
- 4. ledig tid, ledighet: tempus vacuum,
liberum; otium; hafva godt om tid otio
abundare, affluere, diffluere (C. de Or. III. 57,
131); om du har tid si otium est, si vacat;
jag har ej tid non est otium; non est
operae; non est mihi tempus (Hor.); här
är ingen tid att förlora non est tempus
morandi, sedendi; res moram non habet,
non patitur.
- 5. tiden med afseende på dess
verkningar l. lång tid: dies; diuturnitas;
vetustas; tempora; (tempus); t-n lindrar
sorgen dies levat luctum; så stor är t-ns
makt tanta est vis diuturnitatis,
vetustatis; t-n flyger, går tempora labuntur
(horae cedunt et dies et menses et anni –);
den allt förstörande t-n damnosa dies (Hor.);
tempus edax rerum (tuque invidiosa
vetustas, Ov.); med t-n in dies (omnia fiunt
in dies molliora, C.); procedente
tempore (Pn. ep., Su.); post (C. de Or. I. c. 2).
- 6. någons tid = lifstid: aetas; (aevum);
vitae tempus, spatium; min tid är ute
mea acta aetas est; hans tid blef kort breve
ei vivendi tempus datum est; (i) hela sin
tid ej göra annat per omnem aetatem (tota
vita) nihil aliud agere (in his studiis
videmus doctissimorum hominum totas
aetates consumptas esse, C.).
- 7. =
tidehvarf, tidsålder: tempora; aetas;
memoria; seculum; vår tid nostra aetas; haec
aetas; haec l. nostra tempora; nu för tiden
his temporibus; hodie; nunc; det har ej
händt i vår tid nostra memoria nunquam
usu venit; den nya tiden hoc seculum; i
nyare tider recentiore memoria; på våra
fäders tid patrum memoria; Augusti tid
Augusti tempora (T. Ann. I. 1).
- 8. tid,
tider med afseende på deras karakter och
beskaffenhet: tempora; (aetas); hårda tider
aspera tempora (aspera tum positis
mitescent secula bellis, Vg.); temporum
iniquitas, asperitas; det var ej personernas
förtjenst utan tidens haec laus non
hominum est, sed temporum illorum (C.);
lycklig, gyllne tid felix seculum (T. Hist. I. 1;
Agricola c. 3); aurea aetas.
|
|
|
|
Kommentera