Sätt:
- 1. i allm.: ratio; modus; via
(metod, förfarande); mos (vedertaget s.); s. att
lefva, tala o. d. vivendi, vitae degendae,
dicendi ratio; styrelsesätt regendae reip.
ratio; reipublicae forma; vara öfverens
om saken men tvista om s-t de re ipsa
consentire, de modo ambigere; på allt s. omni
l. quavis ratione; på intet s. nullo modo;
nequaquam; på bestämdt s. certa ratione;
på vederbörligt s. more, sollenni more;
rite; på detta, sådant, följande s. hoc modo;
in hunc modum (locutus est); på sitt s.
quodam modo; quadam ratione; för öfrigt
uttryckes på – sätt oftast med adverb, t. ex.
på detta s., på bästa s., på ett skamligt s.,
på annat s. ita, optime, turpissime,
aliter.
- 2. ngns s.: mos; ritus; (modus);
mores (= s. att vara, umgängessätt): på sitt
s. suo more; suo quodam modo; på de vilda
djurens s. ferarum more l. ritu; ett humant
s. mores commodi, faciles, humani; hafva
ett humant s. moribus commodis esse (C.
de Am. 54); ett otrefligt, stötande s.
morum inhumanitas, importunitas, superbia
(l. c.); hafva ett godt s. med folk scire
hominibus uti; in diversis hominum
moribus tractandis callidum et commodum
esse; hafva ett godt s. med barn pueris, ad
pueros regendos l. instituendos aptum esse.
|
|
|
|
Kommentera