Svaghet:

  1. 1. i allm.: infirmitas; tenuitas; levitas; languor; (exiguitas); i konkret mening, oftast i plur. = infirma pars; vitium; jfr Svag, 1.
  2. 2. kroppslig s. corporis infirmitas; imbecillitas (kraftlöshet); tenuitas (klenhet); debilitas (ofärdighet); vitium (fel, lyte; äfven i plur.); languor (matthet, slapphet); virium defectio (vanmäktighet); vires affectae, afflictae, effetae; helsans s. corporis l. valetudinis infirmitas, imbecillitas; hafva många s-r multis vitiis laborare; multas corporis partes infirmas habere; jfr Svag, 2.
  3. 3. rikets s. imperii imbecillitas, infirmitas; finansernas s. aerarii tenuitas; härens s. exercitus infirmitas.
  4. 4. andlig s.:
    1. a. hufvudets s. ingenii infirmitas, tarditas; förståndets s. obtusa ingenii acies.
    2. b. moralisk s.:
      1. α. i allm.: infirmitas, mollitia, imbecillitas (i. consilii, C.); s., svagheter vitia, (errores, peccata); det är en allmänt mensklig s. commune humani generis vitium est; af mensklig s. humanae infirmitatis vitio; hafva öfverseende med ngns s-r infirmitati, vitiis alicujus ignoscere; erroribus, peccatis, peccanti veniam dare.
      2. β. s. för ngt: nimia cupiditas, aviditas alicujus rei; mollitia (ad contemnendam famam, ad resistendum dolori).
      3. γ. s. (efterlåtenhet) för ngn: nimia indulgentia.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!