Svag:

  1. 1. i allm.: infirmus (s. att hålla l. bära); tenuis (klen, obetydlig); languidus (matt); levis, exiguus (ringa, obetydlig); (fragilis bräcklig, skör); s-t stöd adminiculum infirmum; s. is glacies tenuis, fragilis; s-t spår vestigium tenue, leve, incertum; s-t ljud sonus exilis, summissus; s-t ljus lux exigua, (maligna); s-t vin vinum languidum, leve, (dilutum); s. färg color languidus (jfr Blek); vara s. infirmum esse; parum l. non multum valere; göra s. infirmare, attenuare (jfr Försvaga); s-t bevis argumentum leve, infirmum; s. misstanke tenuis, levis suspicio; s-t hopp spes dubia, tenuis, exigua, fluxa; göra s-t intryck parum movere; en s. punkt infirma pars.
  2. 2. kroppsligt s.: infirmus; invalidus (L., T.); tenuis (klen); imbecillus (kraftlös); debilis (ofärdig); languidus (slapp, matt); s. kropp corpus infirmum, affectum, tenue; s. växt, byggnad statura gracilis, tenuis; s-a krafter vires exiguae, affectae; s. af ålder (ålderdomssvag) annis, senectute infirmus, annis gravis (corpus annis infirmum, ingenium sapientiā validum, Sa. Cat. 6); senectā invalidus (T., L.); s. helsa infirma, tenuis imbecilla valetudo (multi sunt ita imbecilli senes, ut munera corporis exsequi non possint; – quam fuit imbecillus P. Africanus – quam tenui vel potius nulla valetudine, C. de Sen. 35; infirmitas valetudinis, de Off. I. 121; et absentes adsunt et egentes abundant et imbecilli valent, de Am. 23); vara s. infirmum, affectis viribus esse; känna sig s. languere; blifva s. infirmari, deficere, languescere; den sjuke blir s-are med hvar dag in dies ingravescit morbus; han är mycket s. jacet afflicta l. dubia salute, viribus exiguis; – det s-a, s-re könet sexus infirmus, infirmior; s. syn hebetes oculi; infirma l. hebes oculorum acies; s. hörsel aures hebetes; hafva s. syn l. hörsel oculis, auribus minus valere, non satis bene uti; s. röst vox languida; s-t bröst infirma latera; s-a ben pedes infirmi, debiles; – s. föda cibus tenuis, non satis firmus l. almus.
  3. 3. med afs. på affärsställning, makt o. d.: infirmus; debilis; s-a affärer fortunae afflictae; s-t rike imperium infirmum, debile; s. krigsstyrka parva, exigua manus; hans affärsställning, hans anseende står på s-a fötter – stare vix potest; ejus auctoritas, fama, existimatio fluxa est; vara s. i rytteri equitatu parum valere.
  4. 4. i andlig mening:
    1. a. med afs. på intellellektuel begåfning, skicklighet, kunskaper: (infirmus; tenuis); s-t hufvud ingenium tardum, hebes; s. talare orator mediocris, malus; qui dicendo parum valet; s. dialektiker disputator l. in disputando parum subtilis; s. historiker historiae rudis; s. latinare literarum latinarum rudis l. non satis peritus; non satis doctus l. eruditus (perfectus) latinis literis; hafva s-a kunskaper indoctum esse; s. fältherre, konung imperator, rex mediocris, non satis bonus l. fortis.
    2. b. till karakteren:
      1. α. infirmus; imbecillus; levis; mollis (in dolore mollior, C. de Off. I. 71); parum l. non satis constans l. gravis; s. man homo imbecillus, imbecilli consilii; s. menniska homuncio, homunculus; menniskan är s. (köttet är s-t) humana natura imbecilla est (ad contemnendam mortem, famam, C.; humani generis imbecillitas fragilitasque, C. Tusc. V. 3).
      2. β. s. för ngn: indulgens, nimis indulgens (pater – s. far); vara s. för ngn nimis indulgere alicui, vitiis alicujus.
      3. γ. s. för ngt: ad resistendum, ad contemnendum infirmus, mollis, non satis fortis; pronus, nimis propensus ad alqd; s. för vin, qvinnor (könet) vinosus, mulierosus; s. för ett godt bord deliciarum, mensae appetentior; s. för smicker ad blanditias opportunus l. apertus; ad assentationem contemnendam infirmior (qui assentatione facile capitur, ut hamo pisces).
  5. 5. särskildt märkes uttrycket: s. sida, ngns s-a sida, i betydelse af så väl brist, fel, svaghet – vitium, infirma pars, infirmitas – som böjelse, benägenhet: detta är hans s-a sida ab hac parte maxime laborat, infirmus est, facillime capi potest; hoc vitio maxime laborat; ärelystnad, fåfänga är hans s-a sida naturā est gloriae et splendoris cupidior (C. de Off. I. 43), ad ambitionem propensior, ad famam vulgi contemnendam infirmior, mollior; vällefnad var aldrig hans s-a sida voluptates severissime contempsit (C. l. c. 71); contra (l. ad) voluptates firmus, durus (ferreus) fuit (mots.: circa libidines haesit, Su.); utforska ngns s-a sidor imbecillitatem, infirmitates alicujus aucupari; qua ex parte maxime pateat, opportunus sit ad insidias, facillime capi possit, explorare.
  1. (Kommentera) Kommentera
 Ordboken drivs helt ideellt. Donera valfri summa med Payson!