Sträng, m.: nervus (eg. sena; – arcūs, lyrae); fibra (rots.); funiculus (litet tåg l. band – t. ex. tintinnabuli – klocksträng); chorda (v. gr. = nervus, vanl. blott om strängar på ett instrument); fides (s. på lyran); fidicula (s. i allm.); lägga pil på s-n nervo aptare sagittam; pilen flyger från s-n volat nervo acta sagitta; s-n susar stridit nervus; spänd, ospänd s. nervus contentus, chorda intenta (C. de Or. III. § 216), incontenta, fides contentae, incontentae (C. de Fin. IV. 27); slå, anslå s-ne nervos pellere (Brut. 54) plectro; s-n klingar sonat, resonat nervus, chorda, fides, fidicula (de Nat. D. II. c. 5); kunna träffa s-ne i ngns bröst animis eorum, qui audiunt, admovere orationem, tanquam fidibus manum (Brut. § 200); animos – perite l. scienter tractare (ibdm 199); han träffade de rätte s-ne ut scienter pulsi nervi, sic orationi tanquam recinebant animorum motus (l. c.; jfr de Or. II. § 199).
Kommentera
|