Stad, 3.: urbs, oppidum (jfr C. de Rep. I. 41, Lat. Lex. oppidum); civitas (sjelfständigt samhälle, särskildt då med stad betecknas invånarne i staden); municipium (lydstad; landsortsstad; småstad); oppidulum (liten stad); rik, stor, liflig s. opulenta l. copiosa, magna, celebris urbs; skön, vacker s. urbs pulcherrima, ornatissima (C. in Verr. IV. 115); skönt belägen s. urbs amoena, amoeno situ; starkt befästad s. urbs munitissima (et situ et opere); s-n Rom, s-n Syracusae urbs Roma, urbs Syracusae (l. c. 117), oppidum Syracusae (ibdm); grunda, anlägga, bygga en s. urbem condere, constituere, aedificare; befästa en s. urbem munire; eröfra, förstöra, grusa, jemna en s. med jorden urbem capere, expugnare, delere, disturbare, diruere, solo adaequare; hele s-n kom i rörelse omnis permota est civitas (tota urbe concursus fiebant; jfr Sa. Cat. 31; id. Jug. 39 ubi ea Romae comperta sunt, metus atque maeror civitatem invasit).