Smak:

1. I. i passiv (objektiv) men.: sapor; (gustus, Pn., Col.); behaglig, obehaglig, söt, skarp s. sapor jucundus, ingratus, dulcis, asper; hafva en god, dålig o. s. v. smak jucunde, male o. s. v. sapere; hafva s. af ngt alqd sapere, resipere.
2. II. i aktiv l. subjektiv men.:
   1. 1. eg.:
      1. a. = smaksinne, smakande: gustus; gustatus [g. est sensus ex omnibus maxime voluptarius (et) dulcitudine praeter ceteros sensus commovetur, C. de Or. III. 99]; (sapor i denna bemärkelse åtminstone sällsynt; s-e percipere kan ock fattas objektivt – efter l. medels föremålets s.); med s-n undersöka ngt gustu explorare alqd; fin, granntyckt s. subtile, doctum (Col.), fastidiosum palatum; med s-n döma om ngt palato judicare de re.
      2. b. smak (tycke) för ngt (slags föda): appetitus (cibi, potionis); (orexis, Juv.); hafva s. för mat cibum appetere; icke hafva s. för mat cibum fastidire; hafva s. för den l. den födan cibo alqo delectari; cibi dulcedine, cibi cupiditate capi, duci; han har s. för starka drycker vini immodici, in vino intemperans est.
   2. 2. oeg.:
      1. a. = tycke, behag (i subjektiv men.), (lust för ngt): voluntas; studium (C. de Or. III. 37); sententia; judicium; hvar och en har sin s. aliis alia placent; suum cuique pulchrum est: te tua, – me delectant mea (C. Tusc. V. 63); quot homines, tot sententiae C. de Fin. I. § 15); varia sunt judicia; olika tiders s. diversarum aetatum studia ac voluntates l. rationes (C. de Or. II. § 92–95); till naturgåfvor olika äro de till s-n lika naturis differunt, voluntate similes sunt et inter se et magistri (l. c.); tidens s., den nu rådande s-n i vältaligheten horum temporum voluntas studiumque, hoc, quod nunc viget, genus studiumque dicendi; i min s. mea quidem sententia, meo quidem judicio; ut mihi quidem videtur; allt efter olika s. pro cujusque voluntate l. judicio; det är i min s. mihi placet; mei stomachi est (C. Ep. ad Fam. VII. 1. 2); det är icke i min s. displicet (d. iste locus, Hor. Ep. I. 19. 47); mihi quidem ista haud placent; träffa ngns s. ad alicujus judicium l. voluntatem sese accommodare (jfr C. de Or. III. § 37); få s. för ngt studio l. cupiditate rei capi, dulcedine rei duci; concupiscere alqd l. facere alqd; hafva s. för ngt studiosum, cupidum esse alicujus rei; delectari alqa re; (alqd placet, probatur alicui); studio teneri alicujus rei.
      2. b. = estetisk omdömesförmåga, i och för sig och så vidt den röjer sig i ngns verk: judicium (pulchritudinis, C. de Inv. II. § 3); elegantia; lepos; venustas, sal (= smakfullhet; behag); god, ren, fin, sträng s. verum judicium (C. l. c.), rectum, integrum, intelligens, incorruptum, prudens, sincerum, exquisitum, severum judicium (C. opt. gen. Orat. § 11; Or. § 25. 70; jfr de Off. I. § 133); dålig s. corruptum, nullum judicium; granntyckt s. fastidium; fastidiosum judicium (f-osae aures; aures teretes ac religiosae, C.); lämpa l. bedöma ngt efter den goda s-ns fordringar ad severa judicia revocare alqd (C.); hafva s. exquisito judicio esse l. uti (i omdöme); alicujus sincerum prudensque judicium est; lepore et venustate affluere, excellere (i sätt att vara, tala, producera); hafva dålig s. nihil sapere; judicio carere; sakna s. politioris elegantiae expertem esse; illepidum, insulsum, invenustum, durum esse; en sak röjer s. elegantis judicii est; multum salis (N.), venustatis habet; res elegans, venusta est; (mots.: invenusta, illepida, dura est); med s. eleganter (saltare, Sa.), venuste, commode, lepide; summo lepore, summa venustate; utan s. insulse, crasse, illepide.

1. Kommentera

Bitcoin-adress: bc1qrjh4udzaukdh3r844d7chp7pxy0kd2znl2ua9f

• ...
• slösa
• slösaktig
• slösaktighet
• slösaktigt
• slösande
• slösare
• slöseri
• slöskodd
• smacka
• smak
• smaka
• smakande
• smakfull
• smakfullt
• smaklig
• smaklös
• smaklöshet
• smaklöst
• smal
• ...