Sats:
- 1. = portion, dosis: sumptio.
- 2. = ansats: impetus; taga s. impetum
capere.
- 3. = i ord uttryckt omdöme:
- a. i
formel, grammatisk och logisk, mening:
sententia; propositum, propositio, enuntiatum,
enuntiatio, pronuntiatum, pronuntiatio
(alla dessa sex ord äro termini technici,
som blott förekomma i det vetenskapliga
språket); s-ns delar membra sententiae; s-ns
byggnad verborum constructio; en
sammansatt s. (period) verborum comprehensio,
conversio, circuitus (se Period); öfversats
propositio; undersats assumptio.
- b. med
afseende på innehållet (= påstående, lärosats
o. dyl.): sententia (brevis, acuta – kort,
träffande; gravissima sententia, C. de Fin.
II. 20; jfr III. 31; Epicuri sententiae
maxime ratae – fundamentalsatser, κύριαι δόξαι,
ibdm II. 20); ratio (Platonis, C. Tusc. I.
53); praeceptum (regel); decretum (C.),
placitum (Pn., T.) = lärosats
(jureconsultorum, philosophorum); en farlig,
samhällsförderflig s. capitalis sententia, oratio;
ofta uttryckes ordet blott med pronomen l.
jemte sitt verb i latinet med ett enkelt verb,
t. ex.: quum certe superiora (de förre
satserne, premisserne) firma ac vera sint, his
autem ea consentanea atque
consequentia, ne de horum quidem veritate est
dubitandum (C. de Fin. III. 48); uppställa
en s. ponere: quod ita positum est – när
han uppställer den satsen –, quod dissolutum
sit, id esse sine sensu, id ejusmodi est,
ut non satis plane dicat – så är det ej
tydligt uttryckt –, quid sit dissolutum (C. de
Fin. III. 100; jfr ibdm II. 41. 83);
statuere (rectum esse concedere amicis,
quidquid velint, C. de Am. 38); alicui placet
alqd (Stoicis placet omnia in terris ad
usum hominum creari, C. de Off. I. c.
16); bevisa en s. (sanningen af en s.) docere,
probare alqd, verum esse alqd; medgifva
sanningen af en s. dare, concedere alqd,
alqd esse (ut geometrae solent non
omnia docere, sed postulare, ut quaedam
sibi concedantur –, sic ego a te postulo,
ut mihi concedas, nihil praeter id, quod
honestum sit, propter se esse
expetendum. Sin hoc non licet per Cratippum,
at illud certe dabis, quod honestum sit,
id esse maxime propter se expetendum,
C. de Off. III. § 33; jfr Tusc. I. § 78);
fastställa en s. constituere alqd (C. de Fin. II.
39); fasthålla en s. tenere alqd (ibdm III.
11).
|
|
|