Satir:
- 1. en för romerska literaturen
egendomlig diktart, af Lucilius och Horatius
utbildad till en lärodikt i satirisk ton: satŭra,
satĭra (jfr L. VII. 2; Ps. I. 114 ff.; Hor.
Sat. I. 4, II. 7).
- 2. = satirisk (i. e. med
skämt bestraffande, ridendo verum dicens,
Hor.) dikt i allm.: satira (difficile est
satiram non dicere, Juv. I. 30); genus
carminis l. carmen, quod in irridendis (l.
castigandis) hominum moribus versatur;
carmen dicacitatis plenum.
- 3. =
uddig, bitande qvickhet: sal (sale et facetiis
omnes vincere, C.; Lucilius multo sale
defricuit urbem, Hor.); dicacitas.
Kommentera