Samme: idem; (is ipse, eg. = just den; moriendum certe est, et id incertum an eo ipso die, C.; is – ett tonlöst ”den samme”, som blott ersätter ett i sammanhanget förut förekommande substantiv, bör i latinet återgifvas med det enkla determinativet is, och icke med idem, t. ex.: han slog en bro öfver Donau – och qvarlemnade såsom besättning vid s-a bro de furstar, hvilka o. s. v. – pontem fecit in Histro flumine – ejus pontis, dum ipse abesset, custodes reliquit principes, quos –, N. Milt. III. 1); samme som – idem, qui (aedificium idem destruit facilius, qui construxit, C. de Sen. 72); idem atque (animus idem est erga te atque fuit, Ter.); (idem cum alqo: eodem patre mecum natus, Tac.); den s., som om idem quasi l. tanquam (sensu amisso idem fit, quasi non esset natus omnino, C. l. c.); en och den s. unus et idem, unus idemque (leges una eademque voce cum omnibus loquuntur, C.); det gör (mig) det s-a nihil interest (Theodori quidem nihil interest, humine an sublime putrescat, C. Tusc. I. 102); ofta är ”det är l. gör det samma” = det är obehöfligt, jag frågar ej derefter: nihil curo istud; nihil opus est; nihil necesse est (Anaxagoras – quaerentibus amicis, velletne Clazomenas in patriam, si quid ei accidisset, auferri: nihil necesse est –, ibdm 104); stundom är det = nå väl, låt gå (jag vågar försöket l. trotsar faran) tanti est l. est tanti (C. Verr. IV. § 43); – i det samma eodem fere tempore; mox (han kommer nog i det s-a credo eum mox affuturum esse); med (i och med) det s-a eo ipso; simul (ofta kan detta uttryck återgifvas blott med lika tempus i två förbundne satser: qui Antonius oppresserit, bellum confecerit; cum tacent, clamant, C. Cat. I.; qui te ex aerariis exemit, lustrum condidit et taurum immolavit, C. de Or. II. 268); på s. gång:
Kommentera
|