Rang:
- 1. i samhället: locus (hög r.
summus l.; lägre r. inferior l.; viribus,
ingenio, specie, virtute, loco, re extremi
primorum, extremis usque priores, Hor. Ep.
II. 2. 203–4); dignitas (ex humili loco ad
summam dignitatem perduci; dignitatis
gradus, C. de Off. II. § 65; aut ingenio
aut fortuna aut dignitate ab alqo
superari, de Am. § 71); ordo (Scipio nunquam
se inferioris ordinis amicis anteposuit,
C. de Am. § 69); honor (Sulpicius omnes
superiores – jurisconsultos –, quibus
honore par erat, scientiā facile superavit,
C. de Off. l. c.); gradus; fastigium
(Laetorio primi pili centurioni curatio f-o suo
altior dabatur, L. II. 27; ejusdem fastigii
civis; pari esse fastigio; ad fastigium
aliquod evehere provehere alqm, Vell. Pat.);
hög r. amplitudo dignitatis, altus gradus
dignitatis; innehafva en r. locum,
dignitatem obtinere, tenere; ega högre r. än
ngn dignitate superare, praecedere alqm,
praestare alicui; hafva konsuls r.
consularis dignitatis gradum tenere (C.); vara
ngn närmast i r. secundum esse ab alqo;
alicui proximum esse; gifva ngn högre r.
dignitatem alicujus augere, amplificare;
vara med ngn lika i r. dignitate parem
esse alicui; efter r-n pro dignitate
cujusque; icke hafva ngn r. nullo loco esse,
censeri; efter sin r. pro dignitate, suo loco;
häfda, göra gällande sin r. dignitatem suam
tueri; göra ngn r-n stridig de loco, de
principatu contendere, certare cum alqo;
rangens, bördens, lyckans företräden bona loci
l. dignitatis, generis, fortunae.
- 2. i allm.:
locus; principatus; en talare af förste r-n
primarius, summus l. praestantissimus
orator; en talare af andre r-n secundus
quidam, medius quidam (jfr media officia,
secunda quaedam officia, C. de Off. III. §
14. 15), secundae sortis (Sen. Ep. 52)
orator; tillerkänna ngn främste r-n bland
talare oratori alicui primas, principatum
dare, deferre, tribuere (C.); göra ngn r-n
stridig de principatu contendere cum alqo;
hafva, taga r. bland konstnärer inter
artifices numerari, censeri, locum, nomen
obtinere, sibi parare, assequi; ställa ngn i
samme r. med ngn alicui adaequare alqm;
eodem loco l. ordine habere aliquos.
|
|
|